Mer borta än hemma

har jag nog varit sista tiden. Förra helgen var jag på SBFs Förbundsmöte som vald delegat för mitt distrikt Södermanland/Västmanland - det är kanske inte så mycket att orda om här, men det tog hela helgen och man sov inte så mycket på lördagnatten :-)
Sedan i veckan har jag jobbat på Bilsalongen två dagar. JÄTTEONT i fötterna får man! Men det har varit ganska skoj också. Jag hade ju tänkt fota lite också - öva på att ta lite schyssta bilbilder - men eftersom min kamera under middagen på Förbundsmötet gick sönder ännu en gång (Heeelt j**la otroligt att den gått sönder IGEN!) så hade jag bara lilla kameran med mig så jag har inga smaskiga bilkort att bjuda på. Man tappade sugen på nåt sätt. Men jag har ett som jag vill visa i alla fall:
Maserati och Ferrari hade varsin jättemonter i Victoriahallen där det var avstängt med rep som man antagligen inte fick passera om man inte har en årsinkomst som vida överstiger min.
Men utanför fick pöbeln gå och drägla. Jag kunde inte låta bli att ta denna bild på Maseratis monter.
Här har de gräsligt med pengar att bygga monter för - kan någon förklara för mig varför man då väljer att få den att se ut som ett omklädningsrum?
Jag förstår att det är lackprover och prov på hur den exklusiva skinninredningen kan se ut - men lik förbaskat tycker jag det ser ut som ett omklädningsrum.
Någon?

Nåja, nu i helgen som just håller på att ta slut har jag varit på Kickoffkonferens med tidigare nämnda distriktstyrelse mfl. Det har varit trevligt och jobbigt, grupparbeten och nöjen blandat + en båt som valde att gunga som mest just när jag skulle äta frukost i går morse. Taskigt tycker jag.
En av gruppuppgifterna som var av det lättasammare slaget var att vi under fredagkvällen skulle fota en motor, en kapten, en röd sko, en kunglighet, en öl, ett dansande par och ett ankare. Inte så svårt på en båt kanske - men lite pyssligt blev det ju.
Tack till dig okända kvinna som lät mig fotografera dina skor fast du såg skeptisk ut.
Med en del uppfinningsrikedom lyckades vi få ihop alla bilderna så att vi kände oss klara vid tio, elvatiden - sedan vidtog ännu seriösare beställningar i de olika barerna :-)
Jag har fortfarande inte förstått hur man kan överleva så många drinkar som man dricker på de där båtarna. Hmmm... kanske just för att det är drinkar och inte öl och vin som jag blir så vissen av :-)
Drink, dans, djupa samtal, drink, dans, drink, djupt samtal, drink, dans, drink, drink, sång i trubadurbaren (börjar ju inte på d, attans), drink, dans, dravligt samtal, drink...
...och just det - blinkande shot. Det senaste på sprithimlen var jag ju tvungen att prova. Det var som Slush puppie med spritsmak i ett shotglas med en blinkande diod i botten. Låter rätt onödigt va? Det var det också - men ganska gott.
Natten blev ju naturligtvis sen - igen - och sedan vaknade jag okristligt tidigt på lördagmorgonen utan att kunna somna om.
Igår kväll efter hemkomst var jag trött men inte på långa vägar lika asocial som den äkta hälften var efter sin senaste Ålandsresa. Synd. Det hade han verkligen förtjänat.
Idag har jag tvättat, strukit, tvättat, städat och gjort en massa administrativt eftersläp.
Blä!
Men nu skall jag nanna. Kram //Anna

En perfekt dag...

...hade jag igår. Observera att detta inlägg KAN innehålla ironier.
Inledningsvis så kom jag, till skillnad från dagen innan, i god tid till min kurs i förhandlingsteknik. Trafiksituationen kan uppenbarligen variera väldigt från dag till dag. Haninge - Ulvsunda, tisdag, 1h20min.
Haninge - Ulvsunda, onsdag, 35 min.
Kursen är ganska tuff men oerhört intressant och givande. Under dagen bestämde jag med mina kollegor att mina mässkläder för Bilsalongen, som är hos skräddaren, skall transporteras till Berns till kvällen där vi skall ses för WTCC warm-up som Eurosport håller i. Rickard Rydell skall intervjuas, tävlingsbilen visas upp, och man får antagligen någon mikroskopisk plockmat och öl om man inte kör bil. Självklart vill vi inte missa det.
Fast det börjar 17.00.
Min kurs slutar 17.00.
Sedan slutar det 19.00.
Årsmötet i vår vägsamfällighetsförening börjar visst 19.00...
Nåja, det löser sig väl på något sätt.
Nu MÅSTE jag ju hämta kläderna där. Den uppmärksamme läsaren har redan listat ut att det där med kläderna mest är en ursäkt för att vara tvungen att åka dit.
Styrelsekollegorna låter lite tveksamma när jag presenterar planen för dem och jag lovar dyrt och heligt att min snälle make i god tid innan mötet skall komma med kaffetermos, koppar, skedar, socker, te och kakor och annat krafs som på något outgrundligt sätt hamnat på min lott. (Jag är visst den enda kvinnan i styrelsen.)
Detta, eftersom jag själv inte längre har några som helst ambitioner att komma i god tid till DET mötet. I tid möjligen, men inte i god tid.

Efter en massa stressande telefonsamtal fram och tillbaka är strategin klar. Om vi slutar lite innan fem på kursen och jag vet precis hur jag skall åka kanske jag hinner innan halv sex till warmup'en och sedan kan jag stanna där till nästan halv sju och insupa atmosfären, hämta kläderna (viktigt, trots allt) och ändå hinna hem till byn innan sju. Det SKA gå.

Sista övningen under eftermiddagen är en plågsam sådan - jag skall föreställa en försäljare som säljer något osäljbart. Mintkaffe.

Jag är ju ingen försäljartyp precis och kan inget om kaffe, självklart är det bara en övning men jag mår verkligen dåligt av att inte behärska vare sig ämnet eller tekniken och blir helt svettig. Men är faktiskt någorlunda nöjd ändå när förhandlingarna är klara. Lite speedad dock :-)

Nu börjar jag ju ligga i startgroparna för racerkörningen in till stan också och tittar oavbrutet på klockan.

Springer ned till receptionen och ber om en vägbeskrivning från Ulvsunda slott in till Berns. De lovar att skriva ut den och lägga den till mig.

Redovisning vidtar: Vi var sex stycken som gjorde samma övning och jag får ut näst minst pengar :-)

Nåja, jag skall ju inte bli säljare så det gör väl inget.

Sju ÖVER fem är vi klara. Tackohej! I receptionen ligger ingen vägbeskriving. "De verkar ha tagit bort den funktionen på Eniro". Jag undervisar tjejen i receptionen lite och får till slut min vägbeskriving.

Kastar mig i bilen.

Åker in till stan - gissar på nåt konstigt sätt alldeles rätt i de korsningar där jag är osäker och parkerar i ett P-garage vid Gallerian. Det blir en bit att gå men hellre det än att inte hitta någon parkering närmare Berns.

Kommer ut ur garaget. Det regnar. Jippi.

Vet inte vart jag är eftersom jag kom upp på ett helt annat ställe än jag körde in.

Ser en kyrka som jag inte känner till. Passerar den. Kommer ut i Kungträdgården - ilar förbi Café Opera och chansar på att gå rakt upp och ta en väg jag aldrig gått till Berns.

Har tur och kommer rakt på. Jättenöjd. Där sparade jag massor av tid. Klockan är bara halv sex. Perfekt!

Tyvärr hittar jag inga bilar och inga större folksamlingar där inne.

Försöker ringa kollegan som skall ha med mina kläder - inget svar - han hör väl inte mobilen. Suck.

Lånar Berns toalett. Tar några djupa andetag och tittar på min regnvåta uppenbarelse och känner att det verkligen inte var värt all denna stress. Jag skulle ha struntat i det och åkt direkt till vägsamfällighetsmötet.

Ringer en annan kollega som oväntat svarar. Det är ju på Café Opera allting är - någon har sagt fel till mig eller också har jag hört fel. Jaja, nu vet jag ju vart jag ska i alla fall.

Rusar tillbaka till Kungsan - och titta där! Där står det en blå och gul Leon utanför Café Opera.

Synd att jag inte vred på huvudet och tittade 10 meter åt sidan när jag passerade förra gången - det hade ju sparat 15-20 minuter åtminstone :-)

Ilar in och finns helt otippat med på listan över inbjudna (hade INTE förvånat mig om det blivit problem där) och får en liten numrerad plastflärp, två ölbiljetter och någon sorts Eurosportinfo.

Kommer in där informationen hålls och den har nyss börjat och Rickard har inte pratat ännu.

Timingen är inte helt katastrofal alltså.

Tilltuggen ser små och räk/fisk/skaldjursbetonade ut och ratas följdaktligen.

Efter lite intervjuande och annat så lottas en resa till höstens WTCC-tävling i Valencia ut.

Jag vinner förstås inte :-)

Sedan är det mingel. Jag tar en cola. Jippi.

Kollegan undrar om vi skall gå fram och försöka byta några ord med Rickard - men jag förebär allmän stresskollaps som skäl för att slippa. Det känns FÖR jobbigt just då.

Tidpunkten då min bil förvandlas till en pumpa har plötsligt inträtt.

Jag rusar mot garderoben. Kollegan påminner om kläderna. Tur.

Jag får mina kläder han får min kvarvarande ölbiljett.

Jag sprintar mot Galleriangaraget. Hade kommit ihåg att noga memorera vart bilen stod. Bra.

Tyvärr hittar jag inte bilnycklarna trots aggressivt rotande i väskans alla fack. Mindre bra.
Varför har jag så mycket saker i väskan?

Skulle behöva lägga ifrån mig allt och tömma väskan systematiskt. Men bilen är jättesmutsig och golvet i garaget smutsigt, vått och fullt med vattenpölar. Ställer mot bättre vetande till slut väskan på golvet i alla fall. Håller upp kläderna med vänster hand och tömmer väskan med höger. Lägger alla saker i en hög på golvet så att bara det underst blir smutsigt.

Hittar bilnycklarna.

Centrallåset funkar inte.

Skriker åt nyckelknippan.
Funkar inte för det.

Knackar den i golvet.

Den tar reson och låser upp bilen.

Jag kastar in grejorna och åker bara fel en gång på väg ut ur garaget.

När jag befinner mig på Centralbron börjar det kännas som om jag kommer att hinna.

Andas så djupt det går.

Sladdar in utanför möteslokalen 1 minut över sju. Hoppar ur bilen. Landar i en vattenpöl.

Rycker åt mig väskan som fastnar runt handbromsen.

Får loss den, hänger den över axeln, sträcker mig för att stänga dörren, upptäcker att väskan visst var uppochner och väldigt öppen också. Det mesta innehållet landar i vattenpölen.

Fnissar hysteriskt.

Träder in på mötet med all värdighet jag kan uppbringa, ingen verkar upprörd. Jag kommer inte ens sist. Trycker i mig två Ballerina och en kopp te till kvällsmat.

Mötet är en historia för sig - som jag inte tänker redogöra fullt ut för här. Ni anar inte hur oense folk kan vara om småsaker i en liten by som vår.
Men jag släpper det denna gång - jag orkar inte mer nu.
Jag är fortfarande stressad sedan igår :-)
Kram //Anna

En fråga

Kommer ni ihåg i januari/februari när alla utmanade och taggade varandra i en rasande takt?
Utmaningen var att lista 5 egenheter eller ovanor. Jag rannsakade mig själv halvordentligt och blev lite störd själv över hur knäppt det där med städmanin var.
Men, jag har upptäckt att klyschan "första steget mot tillfriskning är att erkänna att man är sjuk" förmodligen är sann.
Förut gjorde jag alla dessa saker (dammade, torkade av osv. på offentliga platser mm) utan att ens märka det. NU kommer jag ofta på vad jag håller på med eller precis står i begrepp att göra och kan reflektera över det.
Oftast gör jag det dock i alla fall :-)
Men, jag tror att nästa steg kan vara att bekämpa impulsen. Jag har faktiskt redan lyckats några gånger.
Nu undrar jag dock - har någon annan haft en liknande upplevelse. Att det hjälpt att sätta fingret på dårdraget?
Kram //Anna
På väg mot mental hälsa i rasande takt :-)

Absolut en förbättring...

Jag mår mycket bättre nu och borde gå och lägga mig skyndsamt istället för att sitta här eftersom jag uppenbarligen kan gå till jobbet imorgon. Äntligen!
Men en liten stund kan väl inte skada...

Jag har ägnat en liten del av kvällen åt att uppdatera min återigen så eftersatta boklista. Undrar om någon nånsin tittar på den förresten? Jag kanske skall lägga in en räknare där också - så man vet om man måste göra sidan fin eller om det bara är jag som skall ha den för mitt minne :-)
En bok som jag läste för ett tag och som jag måste nämna här eftersom den aldrig hann hamna under "Läser just nu" är Hjälp jag heter Zbigniew. Blev så otroligt förtjust då den är både rolig, tragisk/vemodig och otroligt tänkvärd. Läs den!

För att vara frisk har jag väldigt ont i halsen just nu...
...men det är säkert bara psykiskt.
Nåja, nu skall jag ta mitt förvirrade psyke och gå till den omtjatade sängen. Natti, natti //Anna

Alvedon & snorpapper

Host, krax, suck...
Sedan i tisdags har jag legat mellan lakan och hallucinerat om det ena konstigare än det andra.
Det har väl i o f s varit intressant i vissa lägen men mest ganska jobbigt. Det räcker nu - och idag börjar det faktiskt äntligen kännas lite bättre.
Jag skall ta den lilla människan och åka och hälsa på hennes brylling så hon får lite stimulans i alla fall.
Hennes pappa kommer hem från Åland framåt aftonen - ska bli intressant att se om han är spirituell ikväll :-)
Men först skall jag röja i köket så att man kan röra sig där- det har visst blivit lite eftersatt denna vecka. Hejsvejs //Anna

Suck, jämmer och elände

Eller ja, det är ju bara sport. Men det gick ju INTE så bra igår då.
Idag när jag städade Novas rum blev jag arg bara av detta legobygget.
Jag är verkligen sååå trött på att åka till Studenternas och släpa med fötterna och hänga med huvudet på väg därifrån.
Vi provade dock en lite annan taktik igår och tog en omväg via Flustret och drack en cider och dansade lite innan vi tassade till tåget och hade djupa bearbetningsdiskussioner på vägen till Stockholm. Väl där gick vi på lokal och åt och drack lite.
Den som nämnde bandy, Uppsala, Hammarby eller liknande - prickades för sitt övertramp - och efter tre prickar fick man lämna lokalen.
Allt som allt gjorde det att detta blev den minst vidriga "efterbandySMfinalskväll" jag varit med om hittills.
Men nu måste jag sluta skriva för jag känner hur jag blir på dåligt humör igen.
Morr //Anna

Pömsig

Det är inte varje söndag man går upp frivilligt klockan 7 precis. Men idag så hände det i alla fall.
Vi skall till Uppsala för ännu en bandyfinal.
Undras så hur det ska gå denna gång? Man börjar ju vara lite härdad nu - att stå där och hänga med huvudet när polkagrisen blåser sista gången i pipan...
Men förmodligen blir det väl lika deprimerande idag som alla andra gånger om det skulle gå så. Vid ett positivare scenario vet jag knappt vad man skall hitta på - det törs man ju nästan inte tänka på :-)
En ölrunda kanske? Eller ciderrunda i mitt fall så jag inte får sån skallebang imorgon. Nåja - det behöver jag som sagt troligen inte bekymra mig för...
Vädret ser i alla fall ljuvligt ut just nu - 0-gradigt och solsken. Inte så bra för isen kanske - men för mig.
Nä, nu skall jag gå och äta lite frukost och fixa i ordningen termosen.
Morsning //Anna

Konferens på Södertuna slott

Idag har vi varit på konferens. Vädret var fantastiskt och kameralusten ökade påtagligt.
Tyvärr hade jag inte tid att fota varken på vägen dit eller vägen hem - trots mängder med vackra vinterlandskap, konstiga/pittoreska hus och solnedgångar.
Dock hann jag fota lite på lunchen.
Och eftersom jag inte känner mig så filosofisk idag så visar jag lite bilder bara.





Ikväll skulle vi gått på bandy - men då tempen var låg, barnet trött, uppstigningen imorgon mycket tidig och matchen gick på tv - sitter jag nu här istället :-)
Få se om vi tar en omväg på söndag för att kolla in nästa match i själva gurkstaden istället?
Ha en trevlig helg!
Jag skall på 50-årsgalej i Dalarna så jag räknar med detsamma.
Gonatt //Anna

Snökaos

i alla fall på vår tomt.
Idag när vi kom hem och skulle svänga ner på vår uppfart stod en paketbil ivägen.
Han visste inte vart han skulle riktigt, och så hade han kört fast också.
Det blir så ibland när folk backar ner på vår sluttande infart och vi inte hunnit röja undan snön ordentligt (våra bilar tar sig ju upp och då är det lätt prioritera andra saker), de backar längre och längre och längre ner i förhoppningen att hitta fäste någonstans men det kan man inte vara säker på.
Då får man oväntat besök :-)
Är Chevan hemma är det sällan några problem att lösa det, men som idag när jag kom med Saaben så orkar den ju inte det. Förresten hittade jag inte bogserlinan heller...

Han satt liksom fast nere på gården, där marken faktiskt är plan. En riktigt usel bakhjulsdriven bil. "Vi får ringa bärgare, eller åtminstone efter grannens traktor" tänkte jag.
Men skam den som ger sig.
Nämnde jag att adressen han letade efter var fel också - han hade uppgift om att han skulle till 85 - som inte finns. Utan det var egentligen 35 (visade en närmre kontroll av adressen från transportledningen) nere i industriområdet så han hade inte ens behövt åka upp i byn som gud glömde.

Men nu satt han verkligen fast på vår gård...
Efter en hel del skottande här och där kom han faktiskt loss och kom förbluffande långt upp, nästan ända upp på vägen. Jag puttade på så gott jag kunde när det började spinna så han kom en liten bit ytterligare men till slut tog det stopp.
Han backade då lite bakåt för att ta sats och sedan lite till och lite till och till slut stod han fast på tvären på ett extraordinärt eminent sätt på vår uppfart.
Vi skottade ännu lite mer och efter ett tag gick jag och hämtade en (förbluffande slö) yxa i garaget, som jag högg lite granruskor med. Jag har länge irriterat mig på alla nedhängande grenar vid sopkärlet så det passade ju väldigt bra att förena dessa intressen.
Tyvärr lyckades vi inte ens få upp bilen på granriset innan det började spinna.
Nova hade i alla fall toppenkul i snön, hon skottade och tittade på oss och var allmänt hjälpsam och intresserad.
Till slut stoppade han en bil som kom körande och vips, lyckades vi putta upp honom.
"Det där gick ju bra" sa treåringen.
Ja just det, det hela tog BARA en dryg timme. *lätt ironi*

Firman i industriområdet fick inte sina ritningar idag.
Killen i bilen fick skräck för vår by.
Jag fick ryggskott.

Toppendag kort sagt.
Skall bli spännande att se vilket nästa oväntade besök blir.
//Anna

Bryter ihop...

Imorse startade inte bilen!
Gaaah!
Det är det värsta... j**la... s**t... som kan hända på morgonen.
Men ändå så blev inte humöret riktigt så dåligt som det skulle kunna bli. Alla sportsliga medgångar den senaste tiden (möjligen bortsett från detta) gör att man inte kan bli riktigt, riktigt upprörd.
Efter att ha satt batteriet på laddning och skottat lite snö, så vi fick dock vackert gå in igen - jag och den lilla människan. Hon la pussel, jag surfade och intervjuade henne sedan med några frågor jag hittat på Babyfriends. Vad heter du? Hur gammal är du? Vem är din bästa kompis? Vad ska du bli när du blir stor... osv.
Gissa vad min tjej ska göra när hon blir stor?
-Hon ska köra monstertruckar!
*stolt* De e mammas tös de :-)
Vi var ju och kollade på dem i höstas och det verkar ha gjort intryck. Varje gång vi passerar Globen berättar hon att det var monstertruckar där och att vi var och tittade.
Efter någon halvtimma provade jag igen att starta bilen och då hoppade den igång - så hon kom i tid för sin skogspromenad medan jag inte hann så jättebra till mitt jobb.
Men återigen kompenserade jag detta med att gå lite tidigt :-)
Jag får sluta med detta.

Samtidigt som Medborgarplatsen på eftermiddagen invaderades av gratulanter styrde jag kosan mot Torshälla och årsmötet i en av mina hobbyorganisationer.
Jag hade bra gärna varit på Medis också - men det kunde man ju knappast förutse när årsmötet planerades - att det skulle kollidera med firandet av ett OS-guld (och silver)...
Men lite surt var det allt.
Som tröst fick jag köra en sådan här.
Det var jätteskoj och hysteriskt svårt att få till på ett bra sätt.
Jag skall inte börja med Radiostyrt, tror jag.
Mötet avlöpte ganska väl, inte så mycket tjafs och färdigt innan midnatt, och jag har vid konstituerande efterföljande möte blivit befordrad till v. ordf.
Antar att det betyder mindre jobb nu...
eller...
fattade jag fel nu. Blir det mera att göra?
Neeej! Nej, nej, nej.
Hur kunde det bli så dumt?
Jag skall innan jag lägger mig i denna arla morgonstund - skriva "Tack, men nej tack!" tusen gånger på ett jättestort papper.
Hemresan gick i alla fall lysande. Det brukar alltid vara spöregn eller snöoväder när jag skall hem från sådana där möten. Men det var det inte idag!
Nu skall jag sova, bara några timmar försenat.
Natti, natti.
Zzzzzz.... //Anna

Faller på plats...

Faktiskt. En del saker börjar falla på plats så här i slutet på veckan.
Igår (torsdag) var jag och shoppade igen och fick tag i doppresent, bröllopspresent, 3-årspresent, nyföddespresent, 3-årigtäldresyskonmutespresent och lämpliga grattiskortsattribut till det. PUH!
Jag fick också tag på tröja, bolero, hårspännen och liten väska till MITT barn som inte skulle ha nåt samt en vas till mig själv.
Men jag behärskade mig jättestarkt och köpte inte nånting på bokrean :-)
Jag kom lite sent till jobbet på morgonen, lunchen blev ju som ni säkert förstår lite lång och jag kompenserade det hela med att gå hem tidigare också.
Fler saker som fallit på plats:
OS-guld i Curling (har ni förresten sett den underbara videon med Hammerfall?), oväntat brons i Storslalom av Anna Ottosson och OS-final i hockey av de lätt hånade "tre konor".
Inbjudan och program till en kickoff som jag är med och planerar.
Saker som fallit ihop:
Generatorn i Chevan, vår garageport och mitt nya sundare liv. Men det är bara att ta nya tag - råna en bank och börja äta sunt och träna igen.
Så här blev förresten kortet jag höll på med häromkvällen.
Ganska nöjd med barnvagnen (den är i ståltråd) - jag gjorde först en i helgen som blev helt anskrämlig, men sedan efter ett tag så kom jag på att man kunde göra den tvådelad och lite mer stiliserad. Mycket bättre :-)
Nä, nu ska jag gå och läsa min deckare tills jag somnar med den i handen - vilket antagligen går fort ikväll.
Natti natti
//Anna

Bortom läggdags

redan när jag sätter mig här ikväll :-)
Kvällen har gått i pysslets och sportens tecken. Man börjar nästan bli blasé på OS-medaljer nu.
Nääää, inte riktigt, men nu måste man ju tänka efter för att få ihop vem som fick vad i vilket, typ.
Positivt!
Apropå sport så blev det inget bandy igår då maken är en kyckling dessa dagar. Influensa, säger han. Fågelinfluensa kanske?
Vi följde resultatutvecklingen på text-tv i stället och det var visst ingen rafflande match, 10-2 blev det till slut.
Ikväll har jag simultant med sportfrossandet tillverkat ett grattiskort. Det är så kul att pyssla, men jag har ju nästan aldrig tid.
Jag har också hunnit med ett telefonmöte med en arbetsgrupp jag är med i. Det tog en timma istället för ett par timmars mötestid (det tar gärna lite längre tid live) plus tre-fyra timmars restid. *nöjd*
Ett traditionellt möte hade garanterat inte lämnat utrymme för pyssel.
Nu skall jag lämna utrymme för sömn, natti, natti //Anna

Mera is

Jag var och stress-shoppade på lunchen. Jag skulle ha 3-årspresenter och dop-presenter. Det slutade med att jag handlade ett dopgrattiskort och fyra pocketböcker till mig själv :-)
Jag måste alltså göra om detta stolleprov innan helgen.
Jippi!
*obs! ironi*
I alla fall hade de en fin isskulptursutställning på gågatan i Södertälje. Tyvärr var ju vädret grå, grå, grå, grått och den omgivande miljön lite orolig så de kom knappast till sin rätt.
Men kvällstid skall de tydligen vara belysta med spottar så då kanske det är riktigt fint.
Efter att ha beskådat dessa en stund blev jag påhoppad av någon snubbe som var en hinduisk munk från... ungern, tror jag, som äskade pengar för välgörande ändamål.
Standardsvaret "jag har lite bråttom just nu" kändes lamt även om istittningen hade gjort att jag var ÄNNU mer stressad än stunden innan.
Så efter en del pressande där han försökte bevisa sin äkthet och ärliga uppsåt med olika intyg och dittandattan så gav jag honom 50:- - som var den minsta sedeln jag hade. De flesta som inte orkat stå emot hade gett betydligt mer.
Man fick skriva på hur mycket man gett. Antagligen för att han inte skulle kunna förskingra pengarna själv.
Å andra sidan var det ju korkat att skriva sitt riktiga namn - vilket jag gjorde... men jag kunde ju inte gärna gå tillbaka, när jag kommit på att det kanske var dumt, och säga "Hej du - jag mindes nog mitt namn lite fel. Kan jag ändra det?"
Han försökte också marknadsföra yoga som jag dissade (inte för att jag vet nåt om yoga - men jag har inte tid med fler fritidsintressen) och vegetarisk mat som jag var försiktigt positiv till. Då fick jag en kokbok. Hinduisk/indisk kokbok.
Jamen toppen - jag som inte gillar indisk mat :-)
Jag kommer nu förmodligen också att anfallas av hinduiska munkar i hemmet som tror att det finns mer pengar att tillgå, detta efter fadäsen med mitt riktiga namn som inte är fullt så anonymt som man skulle önska.
Men, vem vet, jag kanske slipper det - och kanske, kanske, kanske använder de pengarna till nåt behjärtansvärt. Då har jag ju gjort en god gärning.
//Anna

PS. Har förresten uppdaterat min boklista igen och lagt till en länk till en bokcirkel som jag gick med i för ett tag sedan. DS.

Bara sport, bara sport, bara massor utav sport...

...och det är klubbor och puckar och skidor och skridskor och isar och tv, tv, tv dygnet runt nästan.
Men det är ju skoj såklart. Särskilt när det går bra och det gör det ju påfallande ofta i detta OS.
Mormor och morfar har varit här sedan i onsdags och tagit hand om den odrägliga eftersom det varit planeringsdagar på dagis to-fre. Det har inte precis minskat OS-tittandet.
Det var ju melodifestival också i går. Apropå tv-tittande.
Mjaa, vad säger man?
Jag tror det var bra att Andreas gick vidare i alla fall.
Inför nästa vecka är vi lite sugna på lite bandy på tisdag kväll också - så inte sportfrossan kommer av sig menar jag - men vi får väl se hur den lilla människan mår. Om hon har piggat på sig såpass att hon orkar en kvällsmatch mitt i veckan.

Jag har köpt ny duk till köksbordet. Den gör mig glad.
Önskar jag kunde investera i lite matchande, vårglada attribut men med en inkommen elräkning på nästan 10 loppor är det väl bara att glömma.
Summan är inte på något sätt ovanlig såhär års - så vi är inte helt oförberedda och färdiga att begå harakiri eller så. Men det är inte så enkelt att få ihop det just nu.
Fina tulpaner har jag också fått av min snälla familj. Tyvärr är det så mörkt på dagarna att det knappt går att fota med anständigt resultat.
När jag skulle fota Nova på skidor idag var jag tvungen att använda blixt. Utomhus. Klockan 11. Suck.
Och det blev inte särskilt bra det heller.
Jag vill ha soooooool.

Och peeeeeeengar.

:-)

Kram //Anna

Byrekord i istapp?

Jag var bara tvungen att föreviga denna. Jag tycker den är jättefin även om den skvallrar om hur mycket pengar vi kan tjäna på att isolera taket :-)
...vilket kommer att inträffa så snart jag har en stabil inkomst.

Typ aldrig, känns det som.

Nåja, jag skall inte bli gnällfilosofisk nu - ville ju bara visa istappen.
Gonatt!
//Anna

Galapremiären!

Nu har några av mina trognaste läsare antagligen varit rätt nyfikna några dagar – men vi har varit sjuka här så det har inte funnits ork till några uppdateringar. Men nu så!
Vi anlände till biografen vid sextiden – ungefär samtidigt som de öppnade tror jag. Det var röd matta och folk i pajaskostym som stod och sa ”välkomna” till alla som gick förbi. Dock var vi ju så många att man knappt såg mattan.
Om man vill bli sedd när man kommer på premiär skall man nog komma lite senare.
Vi hängde på myllret i alla fall och blev något förvånade när man fick hela ansiktet fullt med blixtar när man kommit innanför dörren. Förmodligen hade någon något mer känd person varit precis framför oss. Fotograferna stod liksom i en halvcirkel framför ingången så det gick inte att undvika dem. Håkan blev lite stressad och sprang snabbt åt höger – ur skottlinjen liksom – det var bara det att där var det som en ficka, så han fick lov att komma tillbaka och gå emellan fotograferna i alla fall.
Sedan hittade vi en väldigt lång kollega till mig som spanade in var bubblet och tilltugget fanns och pekade ut riktningen. Vi fick halvunket sprattelvatten och en sån här – med en (1!) kvadratcentimer ost på.
Jag blev snarast ännu hungrigare av det.
Vi ”spottade” sedan några semikändisar men kände inget behov av att skrika eller hänga i deras kläder eller ens be om autografer.
Sedan vi tvingat i oss ”all” mat ilade vi in i salongen och satte oss i bakersta raden. Bakom oss var endast någon sorts ”loger” med 2+2 platser.
Närmast bakom oss satt en kvinna vi sett i olika sammanhang på tv, senast i en hemsk rengöringsmedelsreklam, och hennes kompis. Medan den nästan kända var på muggen eller nåt kom en annan lite känd TV-hantverkare och hans sällskap och tog de andra två platserna i ”logen”.
Sedan visade det sig att hans kvinnliga sällskap och rengöringsmedelskvinnan kände varandra och det kändes helt bisarrt att höra folk som JAG vet vad de heter presentera sig för varandra…
”Hejhej, Carl-Gustaf heter jag.”
”Silvia.”
*skakar hand*
Observera - namnen är fingerade.
De visste såklart redan innan vad den andre hette. Lätt surrealistiskt.

Sedan var det dags för film. Eller popcorn först faktiskt. Vi var ju så hungriga. Och jag hade ju lyckats banta ner mig i byxorna så om jag svällde lite när jag hade dem på mig så var det väl ingen fara på taket. Jättegoda popcorn i alla fall. Massor med smör på.
Håfström höll ett kort tal innan filmen och tackade lite hit och dit och sa att ja, Jennifer Aniston var fantastisk att arbeta med och ja, Clive Owen var lika snygg i verkligheten.
Så tror jag han sa i alla fall. Filmen var helt okej. Fläckvis bättre än väntat. Bättre än filmen jag såg sist jag var på bio - vilken det nu var :-)
Efter filmen applåderade alla en stund innan man vällde ut och gick i lämmeltåg till Berns. Där fick vi en liten låda (sådan de alltid hämtar kinamat i på film från USA) med kyckling, grönsaker och nudlar som var ganska starkt kryddat. Antagligen för att man skulle dricka ordentligt.
Vin till maten ingick dock. Men jag som inte dricker vin fick ju betala min dricka själv.
Sedan minglade vi lite med mina jobbarkompisar och försökte att inte låtsas om att man stod och spanade efter några megakändisar som ju självklart lyste med sin frånvaro.
Till slut konstaterade vi att det egentligen var ganska tråkigt där om man inte hade för avsikt att förfölja och antasta någon av de halvkända människorna som var där (varav de flesta är ännu kortare än vad man anar när man ser dem på TV – komplex?)
Jag sa till maken att den enda som jag kunde tänka mig att ha utbyte av att antasta var Rickard Rydell men att han nog redan gått hem.
”Ledsen”, svarade han, ”men jag har ingen aning om hur han ser ut så jag kan inte hjälpa dig.” Suck. Så obildad.
Strax efter detta avvek vi hemmåt för att ha några pluspoäng kvar hos barnvakten. Det hann inte hända några skandaler medan vi var kvar.
Jag hade såklart kameran med mig i väskan hela kvällen men det kändes så ohyggligt nördigt att dra fram den att jag inte kunde förmå mig.
Nu ångrar jag ju det förstår. Hur skämmigt kunde det ha varit? Alla såg ju ändå att jag var en lantis.
Vi tog en promenad till centralen och kom fram till pendeltågen precis när vår pendel gick.
Jag blev såå trött att jag helt moget sparkade i väggen. Det är typ tionde gången i sträck detta händer. Utslaget på ettochetthalvt år ungefär visserligen, eftersom jag inte åker pendeltåg så ofta.
Men varför kan man inte missa den med några minuter istället för att komma någonstans mellan 2 och 0 minuter innan den går så att man möjligen hinner upp på perrongen och ser den försvinna?
Vi tröstade oss med strips på Burger King medan vi väntade på nästa – så att jag fick i mig ordentligt med fett ifall kroppen inte lagt märke till det med popcornen.
Men till slut kom vi hem.
Och sov som små grisar. //Anna

Edit: Nu har jag fått tips om en länk på TV4 med lite bilder från premiären om någon är nyfiken. Jag är inte med på bild :-)

Vacker soluppgång

Imorse var det så vackert när jag åkte över motorvägsbron i Södertälje. Tittade man åt vänster så var solen på väg upp alldeles bakom skorstenen, eller vad det nu är, på Igelstaverken. Alldeles eldande rött och orange och sånt. Otroligt fint!
Fast där kunde man ju inte stanna och slita fram kameran.

Jag åkte av motorvägen som vanligt men svängde ned mot vattnet och försökte hitta nån fri sikt mot gnistrande snö och brinnande sol och det gick sådär.
I alla fall tog jag några bilder i riktning mot järnvägsbron och soluppgången och visst, det är väl lite fin färg på himlen... men inte alls så som det såg ut uppifrån motorvägsbron :-(

Saker och ting blir inte alltid som man vill - jag ju försent till jobbet också :-)
Men det var det värt. Det var en ganska mysig - men kall! - stund där vid vattnet.

Nano, nano //Anna

Man häpnar!

Jag har fått en inbjudan.
Till en galapremiär.
Kanske inte någon superfilm, men jag kan väl offra mig :-)
Det skall förhoppningsvis bli skoj - lite ångestskapande bara. Vad ska man ha på sig!!??
Jag har ju inga galakläder.
De lämpligaste kläderna jag har sitter inte särskilt snyggt längre heller efter höstens slarviga leverne.
Suck.
Inte har jag råd att handla nåt heller, och tyckte jag att jag hade råd så har jag i alla fall inte tid.
Jag får nog tacka nej.
Fast nu har jag ju redan tackat ja...
Gissa förresten vilken av alla tryckare i hela världen som tryckt denna mycket snygga inbjudan?
Håkan förstås.
Han blev omåttligt exalterad av att få bevista evenemanget han redan läst om liksom.
Han har inte heller nåt snyggt att ta på sig...
Men vi får lösa det - vi har t o m barnvakt. De slänger väl inte ut en bara för att man är ohipp hoppas jag.
Men jag försöker förtvivlat gå ner några gram nu så att kläderna skall sitta lite, lite bättre. Bra det - mitt nya liv skulle ju ändå börja nu.
Jag tränade faktiskt två gånger förra veckan. Denna blir det nog bara en dock.
Nä, det här var gräsligt osprituellt - ses en annan gång.
Overandout //Anna

Utmaningarna står som spön i backen...

Jag har blivit utmanad av Karin... och Camilla... och Suss...
Så jag har väl inga kvar att utmana tror jag :-)

Regler: Du skall göra upp en lista på fem konstiga ovanor eller egenheter du har och sedan utmana fem andra bloggare att göra det samma och fortsätta kedjan.
De skall även bifoga de här korta reglerna i sitt meddelande. Längst ner i det här inlägget finns en lista över vilka jag utmanar.

~~~~~~~~~~~~~~~

Ja, det här var ju inte så lätt. Jag är ju fullt mentalt frisk och har inga konstigheter för mig, nånsin :-)
Förutom...

1. Jag är en hamster. Jag tycker inte om att kasta saker - eller jo, ibland går jag fullkomligt bärsärk och bara hivar ut grejer, men det blir alltid något av det som man velat haft kvar sen. Så länge man har plats så är det ju dumt att kasta något. Eller hur?
Jag kan t o m ta hand om sånt som andra människor kastar - det kan ju vara bra att ha. Det kan ju också eventuellt bli billigare än att köpa motsvarande nytt också. Jag älskar ju gammal bråte.
Gärna om man kan känna att man gjort ett FYND - eller använt något gammalt på ett nytt och kreativt sätt. Det händer ju naturligtvis ibland att det blir så men mest fyller alla "fynd" korgar, skåp och lådor, rum, hus, förråd och garage tills väggarna bågnar :-)

2. När jag sitter och pratar med nån eller sitter och lyssnar på ett föredrag eller dylikt så MÅSTE jag pilla på något. Jag har brutit av klämman på ett oräkneligt antal pennor under åren för att jag inte kan låta bli att bända med den. Finns det ingen penna kan jag pilla med ett gem, en sockerskål, eller precis vad som helst som finns i närheten. Jag kan inte hålla händerna stilla om jag inte sitter på dem (vilket jag brukar göra om jag t ex tittar på TV).

3. Jag kan inte låta bli att skölja ur handfatet ordentligt när jag tvättat mig. Faktum är att jag ofta skrubbar bort smuts som andra lämnat efter sig också, oavsett om jag är på jobbet, hemma hos någon annan eller på krogen.
Jag kan inte heller låta bli att torka av ovanpå strömbrytare där det ju ofta samlas damm. Det gör jag hos bekanta, vilt främmande samt t ex på hotellrum. Har jag sett att det är dammigt kan jag inte låta bli.
Finns det nån mer som är såhär? Är det någon som kommer att släppa in mig i sitt hem efter detta?

4. När jag sitter i bilkö blir jag oproportionerligt galen om kön bredvid rör sig snabbare. Jag vet ju att det går lite ryckigt i trafiken och försöker dölja min irritation - men inuti blir jag hysterisk.
Är det under en period när livet är stressigt så brukar det svida till ordentligt i magen när kön bredvid rör sig.

5. Jag har svårt för knappar på kläder - såna vanliga isydda. Jag föredrar tryckknappar eller dragkedjor eller hyskor eller nåt, bara inte knappar.
Detta var värre när jag var liten och mamma tvingade mig att gå till skolan i blus, MED KNÄPPNING, samt fula byxor, MED ISYDD KNAPP i linningen. *Ryyyys*
Jag har bearbetat det något nu och äger några blusar och en dräkt med knappar (Men jag har minst två där kavajerna har dragkedjor).
Sådana knappar som man fäster i en ögla på baksidan är mindre otäcka än de som man måste dra sytråden igenom. Sådana som man har i jeans går också ganska bra.

Jag testar att utmana stackars

• Dillen - igen
• Mindi
• Sandi
• Nickan

De är säkert redan utmanade - men, men vad gör man...
Sa jag att jag räknar dåligt också?

Kram //Anna

Edit: Jag tror jag struntar i att utmana dem helt och hållet då samtliga utom en redan blivit det...

Ganska flitig idag

Jag har äntligen uppdaterat min boklista som saggat sen innan jul - tyvärr tror jag att jag läst en eller två böcker till under helgerna som jag inte minns vad det var...
...men då kan det ju å andra sidan ha varit särskilt fängslande böcker så det gör nog inget.
Jag har också gjort en massa uppdateringar på en av hemsidorna som jag är ansvarig för så det känns bra.
Dessutom har jag blivit godkänd i min e-learningkurs och fått Diplom! Med posten idag. Det innebär att jag numera inte är helt främmande för Dreamveawer.
Jag har också skrivit klart det sista på taggningen nedan och såg också att jag fått ett gäng andra utmaningar... men de får vänta till imorgon tror jag.

Nu till nåt helt annat: En titt i almanackan visar att vi (familjen) är uppbokade en dag per helg fram till slutet av april. Barnkalas, vuxenkalas, kurser, få besök, sportevenemang, göra besök...
Anledningen att maj fortfarande är ganska tomt är väl att det ligger långt fram i tiden.
Ska det vara så här?
Jag vill ju göra allt detta så klart - men jag vill ju vara hemma lite också. Samt att det är en massa folk som inte är med i schemat men som jag skulle vilja ha med.
Hallå! Kan nån berätta hur man gör för att inte bli galen.

Nu borde jag skriva rent senaste protokollet från vägföreningen och göra en kallelse till årsmötet men jag tror att sängen kallar. Administrationen får vänta!
Kram och gonatt //Anna

"Taggad"

har jag blivit av WebmosterHelene och fattar ju knappt vad det innebär.
Men det verkar som jag skall svara på några frågor och sedan skicka vidare, typ...
Så här är mina svar på frågorna (frågorna är på engelska, men jag svarar på svenska)... Sen måste jag "tagga" 4 andra - hur nu det ska gå... :)

Four jobs you have had in your life:
Hmm, svårt att välja...

• Systembolagsförsäljare
• Croupier
• Lastbilschaufför
• Kvalitets- och miljösamordnare

Four movies you would watch over and over:
Öhhh... inga alls nuförtiden men filmer jag sett många gånger i ett tidigare liv:

• Top Gun
• Days of thunder
• Konvoj
• Bloodsport

Verkliga kvalitetsfilmer alla :-)

4 places you have lived:
Hmm...

• Hammarbyhöjden
• Vattubrinken i Södertälje
• Stora Sundby utanför Eskilstuna
• Västra Storgatan i Eskilstuna - första egna hemmet

Four TV shows you love to watch:
Jaja, jag som sällan tittar - men om, skall det vara sånt som man slipper följa alla avsnitt i...

• Vänner, förstås
• CSI (om jag skriver dem en och en blir det fyra totalt med "Vänner")

Öhhhh...

• Roomservice
• Amigo - Ja, det där med "lööv" kan man ju glömma helt avseende de sista två alternativen men detta är väl ungefär vad som beskådas i min TV förutom sport.

Four places you have been on vacation:

• Lanzarote - bröllopsresan
• Miami - sem + hämta räserbil
• Los Angeles - sem + biltävling och hämta bildelar
• Fårö - så ofta som möjligt

Four websites I visit daily:

• Aftonbladet
• ...grönvita sidan upp!
• Babyfriends
• Bilsportförbundet
  

Four of my favorite foods:
Just precis nu...

• Tacos
  
• Te och ostmacka
• Varma mackor med köttfärs, lök, tomat, ost
• Bakad potatis med min egen specialgucka
  

Four places I would rather be right now:

• I soffan hemma - intagandes "potatisställing"
• I sängen kanske
• Nåt varmt och slappt ställe - fast jag kan knappt föreställa mig det. Jag orkar alltså inte ens tänka på att koppla av. Är det bra?
• Hmmm... En mysig fika med en klok väninna kanske... eller - en lugn stund tillsammans med min man kanske vore ännu bättre - så han inte glömmer bort mig :-)

Four bloggers I am tagging:

• Hella
• Dillen

Sen verkar detta ha korsbefruktat sig väldigt bland mina "blogvänninor" och spridit sig som en löpeld medan jag varit borta och sedan tagit ett par dagar på mig att svara klart.
Jag har nu blivit "taggad" ytterligare av Camilla också...
Men jag säger väl

• Julia

och

• Sara

fast de är säkert taggade redan :-)

Kramers //Anna

Extreme home makover

Är ju något många längtar efter även om de inte har ruttna golv och läckande tak och badrumstapet i hallen.
Skall bli lite spännande att se vad som krävs för att komma med i den svenska versionen.
Bekanta till oss tyckte att vi skulle söka - de erbjöd sig t o m att göra det åt oss (det säger en del om vad de tycker om vårt hus - fast vi gillar det ju på nåt sätt ändå) men efter att ha läst ansökningshandlingarna kastade jag in handduken. Vi är nog inte tillräckligt eländiga.
Efter att ha läst, bara läst, beskrivningen av familjen i gårdagens avsnitt av den Amerikanska förlagan är jag helt säker på att det var rätt beslut.
Ensamstående mamma... hjärtknipande ju.
Med sju barn... verkligen ansträngt läge. Men det stannar inte här.
Barnen är adopterade! Och det är fortfarande inte nog.
De är handikappade också!

Man måste alltså vara Jesus på jorden, ha minst 5 barn och bo i ett alldeles för litet ruckel för att komma i fråga, och i vårt fall är det ju bara ruckeldelen som faller in, möjligen.
Nä, vi får nog lösa detta på egen hand. En lottovinst skulle ju sitta fint dock...
//Anna

Konferenshelg

Jag har ju som kanske några känner till varit på Bilsportkonferens i Skåne under helgen. Flög ned i fredags och kom hem igår.
Jag är fortfarande alldeles matt...
En trevlig men ganska tröttande helg. Jag tror dock att jag äntligen lyckats dosera mina "seabands" så att jag kan använda dem och eventuellt få någon nytta av dem.
Kanske lika bra med en kort utläggning om detta medan jag ändå är igång: Jag fick mina av en kompis som vet att jag blir illamående av att åka pendeltåg och tunnelbana :-) Jag blir ju också långvarigt konstig av åksjuketabletter. Hon påstod i alla fall att det funkade, med dessa band, men jag är ytterligt SKEPTISK mot sådant där.
Nåja, jag provade dem i alla fall när hon nu gjort sig omaket att köpa dem och blev som snurrig och nästan illamående när jag satte på mig banden. Inte riktigt önskad effekt...
Men jag tror att jag kan säga att de som påstår att de har sämre effekt än placebo förmodligen är ute och cyklar. För något rejält händer i kroppen när man tar dem på sig. Men jag är väl överkänslig mot dem precis som mot Postafen och liknande.
Kompisen envisades dock att jag kanske skulle pröva med bara ett band istället.
Så nu gjorde jag det. Lätt obehag på flyget på väg ned ändå men det var uthärdligt. Sedan satt jag i BAKSÄTET i taxin från flygplatsen till hotellet - och det är ju normalt bleka döden - men gick bra denna gång.
På väg tillbaka till flygplatsen i går satt jag också bak, utan seaband, och det var riktigt tråkigt. Jag var helt zombieartad av illamående när vi kom till flygplatsen och blev hånad av en oförskämd snubbe i väskincheckning för att jag inte hälsade före honom när jag kom fram till disken. Hallå! Jag hade fullt upp med att sätta rätt fot fram när jag skulle gå. Skulle jag vara trevlig också?
Brydde mig naturligtvis inte om att tjafsa med honom utan försökte vara så trevlig jag kunde under rådande omständigheter vilket tydligen inte hjälpte eftersom han fortsatte att vara dryg, men vem bryr sig om det om hundra år...
Därefter var det "seaband på" och flygresan var åter uthärdlig - dock väldigt skönt att kliva ned på fast mark och mötas av man och rart barn som stått och tittat på startande och landande flygplan någon timme och dessutom verkade glada att se mig.
Jag tycker i alla fall att de där banden kan vara värda att prova om man har svårt att hitta annat som funkar.

När vi landat på Bromma var himlen så vacker att jag var tvungen att hala upp kameran.Att jag trots en ganska okej upplevelse kände mig nästan som bakis i flera timmar är väl nåt som man får leva med :-)
Se det som en övning kanske? Tänk om man skulle få gå på krogen nån gång?

Saker som upprört denna vecka (utan inbördes rangordning):

• ICA Maxi - Håkan lyckades igen beslå dem med att göra fel. Denna gång var det dock ett fel och inte ful, taktisk åtgärd och han fick ett par tior i "hittelön". Suck.
• Pingishjärnan Inge Andersson - antar att de flesta hört om detta. Och jag kan förstå att detta var ett hårt slag mot klubbens förhoppningar men herregud, har han inte lärt sig det mest elementära av allt: "-Om du är ett dumhuvud, försök dölja det så gott det går!"
• Bussolyckan utanför Arboga - behöver jag inte ens länka till va? Så tragiskt. Av någon anledning blir jag alltid mer nedstämd när folk råkar ut för tragiska förluster i samband med nöje och glädje (som teaterresor).Som om det skulle vara värre att dö på väg till fest än på väg till jobbet? Jag fattar ju förnuftsmässigt att det inte är någon skillnad med det känns ändå så inuti. Deprimerande hur som helst.
• Alla människor på denna konferens som jag varit på som ettdera säger det rakt ut "-nä nä, vi ska inte ändra på något, det var ändå bättre förr" eller visar det tydligt ändå. Jag TÅL inte sånt!
  

Så, nu får det nästan räcka. Jag ska träna imorgon förresten, det var nog två veckor sedan sist. Kanske börjar mitt nya liv imorgon?
Kram //Anna

Grrrr på...

...ICA Maxi.
I Haninge då.
Vi var där och handlade tidigare idag och letade födelsedagspresenter åt ett par av Novas kompisar, det är mycket kalasande nu, och hittade en tillbringare med fyra glas (I plast... "en tillbringare och fyra plast" - nä, tar inte den stigen idag.) som låg i en ställning med en massa leksaker. "Halva priset. Avdrages i kassan."
Tänkte då att vårt eget tålmodiga barn för en gångs skull kanske kunde få något när vi handlade. Hon leker bjudning med sina dockor och nallar ibland och detta kunde ju passa.
När vi gick igenom kassan så drogs det ju naturligtvis inte av något på det priset och Håkan gick till informationen som ringde in till leksaker och nähejdå det var ju inget fel.
Riktigt sura blev vi. Det känns som denna typ av händelser blir vanligare och vanligare. Vi har ju handlat där sedan vi flyttade hit för fem år sedan och det är påtagligt att man skyltar lite fult för att folk ska ta fel.
Håkan bad att få prata med den ansvarige och gick in för att göra det och hon var ju bara såå otrevlig. Visade på någon liten ynklig skylt, som inte syntes om man inte visste om den, som satt på den undre korgen med blandad bråte till skillnad från den övre korgen med blandad bråte som var välskyltad med halva priset.
Naturligtvis erbjöd de oss att lämna tillbaka varan. Hur lätt är det med en treåring i vagnen som redan vet att det är "hennes" tillbringare?
Nu gjorde vi det i alla fall.
Tack så j**lä mycket för ingenting ICA Maxi!

...och då har vi inte ens börjat tala om de extradyra avocadona "äta nu" som var stenhårda när maken kom hem med dem. Han åkte faktiskt tillbaka och dängde dem i disken. Men det var ju inte "fel" på varan. Så det var bara att åka hem igen.

Grrrr //Anna
På riktigt dåligt humör...

Fredag igen!

Så skönt.
Vi hade lite tacomys när mannen kom hemsläntrande från jobbet, lite TV och nu häckar jag här en stund medan han glor på nåt halvtrist tv-program.
Jag börjar känna en viss frid i kroppen nu - jag har sedan helg- och datahaveri-fördröjningen på mitt dataliv nu uppdaterat de flesta av mina dåliga samveten så pass att man kan börja blicka framåt.
Idag har jag lagt till några av mina favoritbloggar, förutom bekantkretsen, till höger här. Dessa har jag följt ganska länge men jag har några till som jag upptäckt på senare tid, fast de får nog vänta ett tag till innan jag lägger ut dem. Man vill ju kvalitetstesta dem först :-)
Jag har också lagt till ytterligare en bloggväninna "Hella".

Nämnde jag förresten att jag var och tränande förra och förrförra veckan? För första gången på typ två år. Från den senaste övningen som var i måndags har jag fortfarande träningsvärk :-)
Finns det platser kvar på det passet på måndag måste jag absolut köra det igen - för vid det laget har det nog nästan gått över...
Är det möjligt att mitt nya liv har börjat?

Nä, nu skall jag sikta på lite skönhetssömn. Kram och gonatt //Anna

Fredagen den 13e

Efter alla hysteriska helger och dessutom barnfödelsedag med efterföljande intensivt barnkalas under mellanhelgen firar vi faktiskt bröllopsdag (5-årig minsann) tjugondedag knut vilket i år inföll under fredagen den 13e.
Hur bra kan det gå då?
Jodå, vi ÄR fortfarande gifta.
Vi lyckades låna ut barnet som fick sova över hos en kompis. En av våra kompisar. Eller, tja... en av hennes äldre kompisar. Över 30 faktiskt.
Det lämnade ju fältet öppet för en romantisk middag osv. Men...
..nu har ju inte vi så mycket pengar då här efter alla helger.
Vår allra första date var ju på en bandymatch också så vi tyckte det kunde passa. Med barnvakt kunde man ju unna sig varsin bandytermos och ett par öl på krogen både innan och efter matchen. Och DET var inte igår.
Trevligt var det i alla fall. Det var dock en massa Vetlandafans på lokala haket när vi kom dit - min kompis som mera sällan går på bandy kom strax innan oss och trodde att hon fattat vägbeskrivningen fel. Det var fullt med skränande gulsvarta ynglingar där - men de gick nästan direkt när vi kom.
När vi senare kom in på matchen insåg vi att vi träffat typ hela deras klack. De var höggljudda men inte så jättemånga.
Matchen var länge ganska jämn men på slutet drog Hammarby ifrån och naturligtvis är det roligare att dricka segeröl än att dränka sorgerna. Vi lyckades också komma med lämpligt pendeltåg hemåt - som vanligt gick det ett precis när jag klev in genom spärren, det är nåt magiskt, jag får alltid vänta en halvtimme. Men sedan hittade vi hem i mörkret.
-Och ja, vi hade reflexer på oss.
Barnet kom inte hem förrän på eftermiddagen dan efter. Det var helt fantastiskt. Att få sova tills man vaknade, gå upp och äta frukost och sedan kunna gå och lägga sig och slumra en stund till. Världsklass! Tack Nelle!
Det tråkiga efterspelet på denna dag var att maken upptäckte att han inte hade en aning om vart vigselringen tagit vägen. Troligen har han tappat den någon gång under kvällen - kall om handen och lite luden.
Men det var ju fredagen den 13e så vad kunde man vänta sig?
När jag kollade minneskortet till kameran visade det sig att jag tagit ett (1, uno, I, one...) bild.
Den till vänster här.
Hur tänkte jag egentligen?
Att det inte är så stor idé att fota när man har termos med sig är ju i o f s ett rätt rimligt antagande.
Men varför fotar jag ismaskinerna då? Det gjorde jag sist jag hade kameran med mig också - fast då tog jag några andra bilder också. Jag börjar tro att jag har någon konstig böjelse för ismaskiner :-)

Tack älskling för en utomordentligt romantisk kväll.
Puss! //Anna

Grönvitt årsskifte

För att inte hinna slappna av allt för mycket sedan släkten lämnat oss i mitten av veckan så skulle vi ha folk hemma på nyår också :-)
Vi hade bildat en pakt med några andra småbarnsfamiljer och firade med dem.
Sex vuxna och fyra barn - den absolut stimmigaste nyårsafton jag upplevt men de vara mest rara barnen - och hade jätteskoj med varandra.


Vi blev lite djupsinninga efter tolvslaget när alla barnen sov och fick känna oss som oss själva en stund i alla fall.
Jag är ju inte bara mamma...
Vi hade grönvitt tema på dukningen, randiga ljus som jag köpt dyrt på Polar'n och Pyret för att de såg så Hammarbyiga ut - men stearinet i dem var inget vidare :-(
Grön duk och servetter, grön välkomstdrink, avocado till förrätt och Håkan hade gjort pajen på bilden som ett extra statement ifall det inte framgått innan.
Alla tyckte ju bara att det var trevligt så till nästa år kanske vi skall kräva grönvit halsduk eller matchtröja vid middagen :-)

Kan inte säga att jag har avlagt några nyårslöften direkt. Att inte tacka ja till några fler styrelseuppdrag kanske...
Nano, nano //Anna

Jul, jul... strålande jul...

Ja, vad tror ni?
Fridfull och totalt harmonisk jul har vi firat förstås :-)

Nja, kanske inte riktigt... men det gick bra. Vi fick mat. Jag fick snaps till maten och lite av stressen släppte... Barnen (och kanske några vuxna också) fick sina julklappar av tomten. Ingen underårig tyckte att det var märkligt att Håkan var borta när tomten kom. Hade vi inte råkat lägga en av hans klappar i säcken hade de väl inte ens märkt det.
Till slut somnade man fullkomligt utmattad med groteskt utspänd magsäck - så allt var väl som vanligt.
På återglimrande //Anna

Årets julkort

Japp! Så här blev det. Inte som det jag såg framför mig innan vi började titta på begagnade bilar istället för att fota när det var bra ljus - men faktiskt inte så fult heller :-)
Texten hade jag fixat lite till med - men sedan råkade jag ladda upp denna variant hos fotofirman. Jaja.
Helt hysteriskt allting så här inför jul men det löser sig nog... man får väl sova när man blir gammal...
Zzzzz...
God Jul förresten!

Lucia!

Jaa, det blev luciafirande på dagis till slut och barnet var ganska gulligt med sin beiga söm (det syntes inte faktiskt). Tyvärr ville hon inte posera för kameran - detta var den bästa bilden :-)
SUCK!
Men nu har jag lärt mig av mer rutinerade föräldrar - nästa år skall allt göras i ordning i mer god tid och ungen fotograferas kvällen innan! Så slipper man problemet med skrynkliga och saftfläckiga lucialinnen.

Straffet kommer nu :-)

Straffet för allt jag inte gjorde igår kommer nu.
Så nu har jag försökt baka pepparkakor, lägga upp lucialinne, bada barnet, retuschera julkort och uppdatera här samtidigt.
Det blev i alla fall några pepparkakor till imorgon - får göra resten en annan kväll.
Badandet - så hon skall vara ren och fin imorgon till lussandet - gick ganska bra. Tyvärr riktade hon duschen mot mig när hon fick hålla i den. Då var det färdighållet för den gången :-)
Men nu har byxorna och tofflorna torkat i alla fall.
Julkortsretuschen gick bättre när jag avinstallerat tre-fyra program så att jag fick plats att spara mina ändringar. Tyvärr råkade jag nog ladda upp näst sista utgåvan av julkortet på Fuji men vi får väl se hur korten ser ut när de kommer. I värsta fall får man väl hitta på nåt annat.
Linnehistorien är ju inte så kul - hade ingen vit tråd - den har mystiskt försvunnit...
Poltergeist?
Hittade en ljusljus beige som dock är lite märklig. Är nog till strechtsömnad, den består av många små trådar som är lite töjbara, fast det i en annan maskin än min. För den sliter/nöter bara av tråden hela tiden hur jag än gör.
Nu har jag i alla fall en beige söm runt hela linnet. Pinsamt. Den är dessutom skarvad typ 10 gånger men nu kommer hon förhoppningsvis inte att snubbla.
PUH!
Nu kommer nog snart min skiftarbetande man hem. Jag som sa till honom för tre timmar sedan att jag var på väg i säng... men nu skall jag i alla fall sova några timmar. Gonatt!
//Anna

Busy day...

Igår förflyttade vi över hälften av innehållet i lilla garaget till det stora garaget - eller rättare sagt rummet innanför stora garaget som nu äntligen har ett golv att gå på. Tanken var att vi skulle kunna få in en bil i varje garage ifall det börjar snöa igen.
Men själva testparkeringen sparade vi till idag, vi hann bli trötta ändå :-)
Så idag skulle vi sålunda fixa det sista med det, baka pepparkakor och helst lusskatter, jag skulle lägga upp det för långa lucialinnet, nån annan skulle ta in vår ganska nya, dyra grill också (det börjar verkligen vara dags) innan den blir översnöad igen... dessutom skulle jag fotografera barnet i någon julanknuten utstyrsel då det är sista chansen att fota i dagsljus OCH lyckas få iväg eventuella kort i tid innan jul.
Jag hade lagom styrt ut den lilla människan i tomteluva och höll som bäst på och riggade upp en presenning i garaget som jag kommit på lämpade sig bättre för foto än huset så här års.
Då ringde en kompis och ville att vi skulle följa med och titta på en bil som hon tänkte köpa - typ omgående.
Beslutade oss för att åka hela familjen och ta IKEA på väg hem från biltittningen. Av med tomteutstyrsel och på med vanliga paltor.
Bilen var väl helt ordinär, inte särskilt rolig och inte särskilt hemsk. Vi for runt som illrar och petade och tittade - det var riktigt roligt :-) Hittade lite halvgömd rost och ett ställe där det läckte in vatten i skuffen och lite annat smått. Tyvärr lyckades hon bara pruta ned den 1000:- spänn med hjälp av det så det var mycket ståhej för lite pengar. Men hon fick en bil i alla fall och får väl skylla sig själv :-)
Sedan åkte vi till hysteriska IKEA för att köpa en sådan här:



Fast vit.
Till julklapp åt Novan.
Hör och häpna - det fanns!
Det fanns ju också cirka en miljon människor där och mängder med ganska fult julpynt så det köpte vi inget. Vilket jag tänkt.
Väl framme i kassan hade vi fåtöljen, en liten visp och något mer som jag inte minns just nu - vi kunde gå i snabbkassan! Har aldrig hänt förut.
Kassörskan sa lite snörpigt när vi närmade oss: "Max fem varor här"
"Mmm, sa Håkan, vi ska se om kan komma upp i tre i alla fall..."
*rrrr*
Sedan betalade jag med kort och hon stod och drack vatten och tittade ut i fjärran istället för att trycka på nån sista bekräftelseknapp så att kvittot hoppade fram. *grrrr*
Sedan började hon pipa nästa kunds varor medan våra smågrejer låg kvar på bandet borta hos henne. *GRRR*
SUCK!
Men jag bestämde mig för att hon haft en jobbig dag och hade rätt att vara lite slemmig i huvudet :-)
Tyvärr var ju vi också trötta och hungriga och ganska griniga.
På vägen hem bestämde vi att vi skulle ta hem pizza istället för att laga mat och så blev det.
Sedan fotade jag med blixt, i lampsken, den lilla Nissan som i alla fall tittade in i kameran på uppmaning ett par gånger. Nytt rekord.
Tyvärr blev ju bilderna både mörka och brusiga men det får Photoshop nödrenovera för nu är mitt tålamod slut.
Gonatt! //Anna

Ikväll...

Var vi iväg och bowlade efter jobbet.
Jag är verkligen såå usel...
Vi spelade tre serier och först i den sista nådde jag upp till normal standard - dvs mellan 70 och 80 poäng :-)
Först hade jag ett alldeles för lätt klot för jag hittade inget bättre.
Till slut gick det dock så illa med spelet att jag sökte lite mer ingående och fann till sist en kvinna som jag kunde övermanna och ta det enda 10-kilosklotet ifrån.
Det gick genast bättre.
(nästan allt ovanstående är skoj - hoppas det framgår)
Under serie 2 försökte jag fota lite också, vilket resulterade i noll fokus på spelet och nästan noll poäng också.
Jag lade då ner fotograferandet. I tredje serien började jag äntligen bli varm i kläderna och varvade strikar med riktiga bottennapp, vilket är ungefär som jag "brukar" spela, de gånger jag tidigare gjort det.
Behöver jag berätta att jag var sämst alla kategorier?
Innan bowlingen var vi och käkade och alla beställde hamburgare enligt nedan:
Vi fick varsin liten julklapp som rest ända från Tyskland - det var en liten grön kantig flaska... samt en bit choklad och ett doftljus. Chokladen tog visst slut nyss :-)
Jag får väl börja ta tag i min viktsituation EFTER jul för nu är det ju glögg, pepparkaks- och ischokladtider. Svårt att hålla igen då...
Novan är hemma från dagis med ögoninflammation så hon och hennes pappa skall baka lite har de sagt. Än har inget hänt men de har imorgon på sig också.
På fredag så hoppas jag hon kan gå till dagis igen.
Ikväll var förresten pappan på julbord samtidigt som jag var och bowlade men hon hade varit snäll mot barnvakten så henne kan man kanske övertala att komma tillbaka.
Nu bör jag rikta in siktet mot slafen tror jag.
Nano, nano //Anna

Veckans inlägg...

Jaha, då var det söndag igen och jag har tid att krafsa ned några rader här :-)
Det har, som vanligt, varit en hektisk vecka med diverse aktiviteter här och där.
I fredags var jag och Lasse, min handledare, och hälsade på i en av SEATs verkstäder i Täby för att stötta i deras garantihandläggning. Eller ja, Lasse stöttade och jag försökte lära mig jag också.
På väg därifrån tyckte Lasse att jag skulle prova hans bil för att få lite produktkännedom.
Den har ganska sportig inredning, sexväxlad låda, 225 hästkrafter och väger typ ingenting...

:-)

Tyvärr så var det tråkiga köer från ena änden av stan till den andra så jag fick mest krypköra... så när jag gnällde på det så tyckte han att vi kunde byta bil under helgen.
Han hade kört sin bil förr sa han... inte mig emot. Jag bytte min praktiska, tråkiga 9000 mot en opraktisk men rolig bil till helgens utflykt. Perfekt!

I går var vi nämligen på en liten tur till Vagnhärad, av alla ställen, för att titta på en bana för radiostyrda bilar samt för att träffa ett par aktiva i den klubben.
Passade på inhämta lite mer info om denna sport som jag har nästan noll koll på och fikade trivsamt på något lokalt hak.
Idag har vi bara varit hemma och slappat (fick sova till nio!) och pysslat, inte tillräckligt, men en bit på väg. Så här ser förresten våran urtråkiga ljusstake ut. Men den är ett arvegods som jag minns från min barndom så den får hänga med.
När den lilla människan lagt sig ska vi trycka i oss peppisar med mögelost och kanske lite glögg?
Gokväll.
//Anna

Adventstämningen...

...brukar börja infinna sig redan på torsdagen-fredagen innan första advent. När man oftast börjar plocka fram attributen och kanske tjuvtänder dem redan på fredagen eller lördagen.
Här har det dock varit fullt upp så det blev inget pyntat innan helgen och igår var jag på Bilsportmässan i Älvsjö och konfererade med distriktet på förmiddagen och kikade på mässan på eftermiddagen, så allt pyntande fick ske idag. Under stress. Försökte nämligen hinna det på förmiddagen och sedan hinna in till Zinken och bandyn kvart över ett.
Men det slet sig tyvärr så det fick bli TV istället och det gick ju oväntat bra. I matchen då.
Fortsatte med handbollen sedan av bara farten och det gick ju så bra att man nästan satt och gäspade. Resultatmässigt en ganska bra dag då :-)

Här är en av anledningarna till att vi inte hann i tid till bandyn. Ser ni vad det är? Bilden kanske blev lite mörk?
Försök klä en sådan här med lampor med hjälp av en nästantreåring. Man kan få hysteriska anfall för mindre :-) När hon inte drog i slingorna så klev hon på lamporna...
Men till slut var det klart och det ser ganska bra ut här utanför fönstret.
Vi har försökt komma i stämning nu ikväll och drack lite av den nya Blossaglöggen med hjortronsmak bl a. Den smakade över förväntan och så gluffade vi i oss pepparkakor till.
Hoppla! Kom just på att jag inte hängt tvätten än och borde sova snart om jag skall orka upp halv sex imorgon. Prova glöggen!
Vi hörs //Anna

Söndagkväll

Är hemkommen från kurs på Bosön som var en trevlig anläggning med ganska ostädade toaletter :-)
Håkan och Nova drog iväg på bandy (Hammarby - Ljusdal) men jag ville bara sitta i soffan och glo så jag hoppade det. Nu blev det ju inte riktigt så - satt i soffan ett tag men sedan hamnade jag här...

Tänka sig - i morgon har jag ju nästan ett jobb att gå till. Hann "jobba" (eller i alla fall praktisera - eller vad man nu skall kalla det) två dagar förra veckan. Så spännande. Jag kommer att bli en hävert på vad olika bildelar heter på spanska :-)

Tänkte på förekommen anledning visa några luffarslöjdsalster som jag gjort.
Har ju inte tid med det så ofta längre och har gett bort de flesta alstren i present så detta är det som finns kvar av korgar och ljusstakar.
Men vem vet? Rätt vad det är så har man tid igen :-)
Suss undrade om det är svårt och det är det väl inte direkt. Men man måste ha lämplig tjocklek på tråden, rätt typ av tänger och starka nypor.

Det är bara att prova!
Roligt kan jag garantera att det är.

Jag passade också på att premiärköra nya kameran nu när jag tog de här bilderna och det känns bra. Sen är den svart också och jag tycker det är snyggare än den grå.
Sen använde jag nån "slow sync"-inställning på blixten samtidigt som jag bara handhöll den så de är väl inte världsskarpa kanske...
Nä, nu skall jag sätta på lite tevatten.
Hepphepp //Anna

Glad :-)

Äntligen har Schenker lyckats hitta hit med min nya kamera!
Det tog bara nästan hela veckan :-)
Ännu har jag inte hunnit testköra den så det gäller att passa på att vara glad - man vet aldrig hur länge det varar...
I alla fall så har jag fått en ny Z5a istället för 3an - och det känns ju roligt. Den känns lite mer genomtänkt beträffande vissa reglage och så är det större skärm. Annars är den nog ganska lik föregångaren - dvs brus i dåligt ljus :-)
Vet ni förresten varför den heter 5 när föregångaren heter 3?
Tydligen skall 4 vara ett olyckstal i Japan och hoppas därför helst över läste jag nånstans för länge sedan. Ingen garanti för att detta har något som helst med sanningen att göra alltså.
Imorgon skall jag på kurs (igen!) på Bosön och kommer hem utmattad söndag kväll.
Ha ett underbart liv.
Kram //Anna

EFIT

Hejsansvejsan!
EFIT-utmaning på vår mysbebbelista i helgen. Här kommer min lördag:

9.30

Frukost ganska sent - Nova åt sin första vid åttatiden medan vi andra väntade till denna tid för att hinna få lite aptit.

10.05

Håkan och Nova tittar i katalog med leksaker som förberedelse inför jul och födelsedag - själv är jag på väg in i duschen.

11.19

På pendeltågstationen på väg in mot Globen där dagens familjeaktivitet skall avnjutas.

efter 13 - någon gång

Jag glömde visst fota mellan 12 och 13 - men då var vi inne på Globens Köpcenter och åt 2 paj, en smörgås samt två läsk för det facila priset av 270:-, eller nåt liknande. Tyvärr var det helt hysteriskt med barnfamiljer på McDonalds - annars hade vi kunnat spara en hacka på att äta där.
Klockan ett började i alla fall showen och när första trucken kom in så blev man nästan chockad fast man var beredd på oväsen :-) Vi satt längst fram också så det var ju väldigt nära - de var ju nästan i höjd med oss - men Nova tog det bra. Hon var lite paralyserad först men kom snart in i stämningen och applåderade och pekade och babblade.
Bilden ovan föreställer Superman-trucken som gör en "cyclone" så att det sprätter grus på oss.

Mellan 14 och 15

Även om det är både roligt och högljutt kan man bli så trött att man i alla fall VILL sova.

15.20... typ...

Alla barns favvo, eller ALLAS favvo snarare - "Grave Digger" tar i ordentligt på slutet och gör en praktvurpa till sist.

16.54

Vi sitter trötta och nöjda på pendeltåget på väg hem. Det var mängder med barn i konstiga kepsar och lomhörda föräldrar i omlopp på t-bana och pendeltåg denna eftermiddag.

17.30

Vi orkade verkligen inte laga någon mat...

18.15

Om man halkar och slår framtänderna i handfatet så att blodet sprutar får man ha napp fast man inte skall sova. Dessutom plockade mamma fram nya leksaken.

19.40

Stilstudie av nya leksaken medan ägarinnan tittar på tv - den skulle sedan med ner i sängen ihop med kaninen. Känns ju mjukt och rart :-)

20.03

Mamman tar sig en drink framför "på spåret" för att lugna nerverna något efter tandincidenter och annat.

21.15

Det blir en riktig TV-kväll för en gångs skull och vi ser det ena programmet efter det andra - men samtidigt kan man ju göra något riktigt prakttråkigt som att sy märkband i strumpor och vantar...

22.10

...eller också kan man göra något roligt som att ta fram sina gamla ståltrådar och veckla lite med dem :-)

23.45

Men till slut är det läggdags och man kan ju alltid försöka läsa ut dessa få sidor innan man somnar...
Nattinatti //Anna

PS. Stort tack till Helene som lånat sin Z3:a då min är på reparation - annars hade det inte blivit några dåliga bilder ens en gång inifrån Globen :-) DS.

Positiv vecka

Hej!
Nu är det extremt nära med min "praktik" - papprena är nästan skrivna :-) och det mest troliga är att jag börjar på torsdag.
Idag när Nova kom hem insåg jag att hon inte kissat på sig på hela veckan. Fantastiskt! Nu kanske jag skall sälja någon av de åtta overaller/överdragsbyxor för vinterbruk jag hamstrat inför vintern?
Hon firade denna glädjens dag med att vara kvar ute och leka i sandlådan.
Efter en stund kom hon och knackade på altandörren och jag fick nästan slaget - jag såg en dvärg med mustasch, pipskägg och en liten kvast i handen där utanför i mörkret.
Gudskelov var det bara Nova och enligt egen utsago har hon bara ätit sin egentillverkade pannkakssmet.
Visst är hon snygg?

Håkan fortsatte fixa lite med golvet i garaget och jag lagade mot min vilja lite mat :-)
Jag gillar inte att hålla på med kött - men jag lyckades marinera och grilla lite kyckling så att den blev riktigt bra.
HU!

Nej, nu skall jag försöka få lite skönhetssömn. (eller nåt :-)
Nano, nano //Anna

Nytt kul sedan sist...

...ehh... ingenting!
Faktiskt.
Men livet har ju hasat på - vi har fått luftvärmepumpar installerade i huset och garaget och vårt inomhusklimat är chockerande jämnt och varmt :-)
Jag har också varit en tur till IKEA i helgen. När vi var högst upp i "snurran" med det trötta barnet i kundvagn - precis som två tusen andra barnfamiljer - så pajjade rulltrappan och inte ens de som normalt kunde tänka sig att köra barnvagnen/kundvagnen i rulltrappan kunde ju göra det. Köerna vid hissen antog gigantiska proportioner. Suck.
Innan detta åt vi kulinarisk måltid i den stimmiga restaurangen - barnet blev kissnödigt och jag rusade till toaletten. Familjetoaletten var upptagen med en familj i kö dessutom, så vi skenade in på damernas där det var ca fyra personer i kö. Jag frågade Nova högt och ljudligt om hon kunde hålla sig och det trodde hon - vilket var tur eftersom ingen av de andra i kön erbjöd oss att gå före. Lite småaktigt tycker jag.
Nu gick det ju bra i alla fall som tur var. Jag handlade lite smått som jag inte behövde för ca 700:-. Varje gång man är på IKEA och inte hittar det man skulle ha så kostar det minst 800:- - oftast. Så det var väl rea i lördags då.
När vi kommit hem så hörde jag en konstig smäll när jag gick över gården och tydligen hade det varit flera smällar för plötsligt så hade alla (min man och våra två gäster) talat med en Securiatssnubbe som inte visste riktigt vart han skulle - och fått lämna sina gissningar på smällorsak och riktning. Sprängning, åska, gevär... Strax därefter stod jag och väninnan och försökte förbereda maten när det knackade på dörren och vi gissade på Securitas igen.
Men nejdå - det var Polisen som kom på besök :-)
Vi fick gissa igen om ljud och riktning och sedan for de sin väg. På söndagen cirklade en polishelikopter över här en lång stund på förmiddagen och väninnan undrade om det alltid var så livat i bushen hos oss. Nejdå, svarade jag - hurså?
"Nej, eftersom du svimmade förra hösten när vi var här och ambulansen kom - så här mycket action har vi aldrig hemma."
Hade helt glömt den incidenten :-) Lite blodtrycksfall bara. Inget allvarligt.
Over & out //Anna

Jag - en skräpmamma

Ja, jisses!
Jag är sååååå trött på att laga mat. Nu har jag lagat mat på vardagkvällarna i tre veckor. Det är jag INTE van vid. Normalt så gör ju Håkan det när han har morgonvecka - men förra veckan höll hann ju på helt frenetiskt med att gjuta golvet ute i garaget/festlokalen/whatever så jag kunde inte gärna tvinga honom att laga mat också.
Jag hade ju hellre gjutit och fixat än lagat mat men han är ju lite bättre och snabbare på det så det gick ju inte. Han är i o f s bättre och snabbare på att laga mat också...
Men detta har fått till följd att jag är inne på min tredje vecka och alla ideer är slut, humöret är slut och jag är slut.
Så idag efter dagis så åkte vi och handlade på McD bara för att jag var lat. Stackars barn - hon kommer att få skörbjugg och förmodligen bli tvungen att gå i terapi för att bearbeta detta oerhörda svek.
Det låg åtminstone en bil i hemskahappymealet.
Den hade grön innerbelysning.

Jag försöker städa i vårt arbetsrum ikväll. Det är nästan oöverstigligt då det lämnats åt sitt öde så länge. Nu har jag burit ut en massa saker och ställt i resten av huset för att få plats att röra på mig och "få ordning". Tyvärr så tar allting längre tid än man kan förvänta sig så det slutar antagligen med att jag till slut får kasta in allt där igen framåt helgen när vi får gäster utan att ha hunnit genom alla högarna och så är nästan allt förgäves...
Been there, done that... before...
Men vem vet - nu skall jag titta på slutet på Roomservice så kanske jag får nya krafter.
Nano nano //Anna