torsdag, mars 02, 2006

Snökaos

i alla fall på vår tomt.
Idag när vi kom hem och skulle svänga ner på vår uppfart stod en paketbil ivägen.
Han visste inte vart han skulle riktigt, och så hade han kört fast också.
Det blir så ibland när folk backar ner på vår sluttande infart och vi inte hunnit röja undan snön ordentligt (våra bilar tar sig ju upp och då är det lätt prioritera andra saker), de backar längre och längre och längre ner i förhoppningen att hitta fäste någonstans men det kan man inte vara säker på.
Då får man oväntat besök :-)
Är Chevan hemma är det sällan några problem att lösa det, men som idag när jag kom med Saaben så orkar den ju inte det. Förresten hittade jag inte bogserlinan heller...

Han satt liksom fast nere på gården, där marken faktiskt är plan. En riktigt usel bakhjulsdriven bil. "Vi får ringa bärgare, eller åtminstone efter grannens traktor" tänkte jag.
Men skam den som ger sig.
Nämnde jag att adressen han letade efter var fel också - han hade uppgift om att han skulle till 85 - som inte finns. Utan det var egentligen 35 (visade en närmre kontroll av adressen från transportledningen) nere i industriområdet så han hade inte ens behövt åka upp i byn som gud glömde.

Men nu satt han verkligen fast på vår gård...
Efter en hel del skottande här och där kom han faktiskt loss och kom förbluffande långt upp, nästan ända upp på vägen. Jag puttade på så gott jag kunde när det började spinna så han kom en liten bit ytterligare men till slut tog det stopp.
Han backade då lite bakåt för att ta sats och sedan lite till och lite till och till slut stod han fast på tvären på ett extraordinärt eminent sätt på vår uppfart.
Vi skottade ännu lite mer och efter ett tag gick jag och hämtade en (förbluffande slö) yxa i garaget, som jag högg lite granruskor med. Jag har länge irriterat mig på alla nedhängande grenar vid sopkärlet så det passade ju väldigt bra att förena dessa intressen.
Tyvärr lyckades vi inte ens få upp bilen på granriset innan det började spinna.
Nova hade i alla fall toppenkul i snön, hon skottade och tittade på oss och var allmänt hjälpsam och intresserad.
Till slut stoppade han en bil som kom körande och vips, lyckades vi putta upp honom.
"Det där gick ju bra" sa treåringen.
Ja just det, det hela tog BARA en dryg timme. *lätt ironi*

Firman i industriområdet fick inte sina ritningar idag.
Killen i bilen fick skräck för vår by.
Jag fick ryggskott.

Toppendag kort sagt.
Skall bli spännande att se vilket nästa oväntade besök blir.
//Anna

4 kommentarer:

  1. Jag såg er. Tyvärr förstod jag inte dilemmat ni hamnat i, så som den goda granne jag är åkte jag vidare hem...sorry!
    Du får ju se det från den positiva sidan, det roade ju den lilla människan ;o))

    Nu börjar även jag lessna på denna snö...och då har det gått långt...
    kramar "goda" grannen

    SvaraRadera
  2. Ja fy så mycket snö vi har fått... jag märkte att det tom kan snöa ordentligt i huvudstaden då vi var där nu! ;D

    Kram kram kram

    SvaraRadera
  3. Usch ja, vi är med så less på snö nu!
    Aj aj din stackars rygg.
    Måste också säga att vilket superfint dopkort du gjort!

    Kram Jeanette

    SvaraRadera
  4. Ja det är krabbigt med snö o bilar. Dom ska bara gå ...inga problem vill man ha. Vi har en Santa Fee som är en fyrhjulsdriven hög sak o den går fram nästan överallt. Känns som ett mkt bra köp med erfarenheterna man har haft efter denna vinter.

    SvaraRadera