torsdag, april 29, 2010

Kameraväskan

Jag lovade ju i höstas, när jag köpte väskan, att jag skulle recensera den. Det är en Golla som jag köpte från 24.se, för att det var prisvärt där då.
Jag fick den precis innan vi åkte till London.
Jag valde den för att den inte är så ohemult stor och klumpig. Därmed tunnare vaddering än en traditionell kameraväska, men jag vill ju ha en kombiväska som jag kan använda även om jag skulle lämna kameran hemma någon gång. Grå valde jag för att jag ville slippa svart som kändes tråkigt, det fanns även en snygg brun väska men den hade orange foder - vilket inte är så jag. Det fanns också en röd, med cerisa blommor typ, som var cool men kanske inte så gångbar i alla sammanhang, men grå kändes bra.

Tyvärr var den ljusare än jag trott när den kom. Snygg, men lite opraktiskt ljus, faktiskt.
Årets kollektion av just denna väskmodell har ingen så ljus färg.
Väskan har magneter som håller ner locket, och en stabil extraflärp som man kan kardborrestänga för något säkrare promenerande i trängsel.
I locket är det ett fack som är lite halvknöligt att komma ned i och man kan ju bara förvara en mindre mängd platta saker där. På resor har jag trots lite knöande använt det facket för pass och biljetter. Det är praktiskt eftersom det är på framsidan av väskan, så du kan komma åt det utan att hänga av dig väskan, och du har i alla fall inget annat där som det blir svårt att hitta bland.

Tyvärr, för mig i alla fall, har den där flärpen små, små pluppar i utkanten. Dessa fastnar som den hårdare sidan av kardborre i allt som en kardborre skull fastna i.
I mitt fall har det betytt en sidensjal, som blev lite ankommen, samt ett antal strumpbyxor som det kanske inte gått maskor i men det har blivit fula märken som gjort att de måst rangeras ut.
Använd inte väskan ihop med strumpbyxor, helst!

Den har reglerbar axelrem som gärna kunde varit lite längre. Men den ligger ganska skönt och stadigt på axeln.
Baksidan har blivit riktigt trist av att gnidas mot blå jeans och detta var påtagligt redan efter de första dagarna.
Rengöring skall enligt instruktionen göras med lätt fuktad trasa, inga tvättmedel.
Funkar sådär!
Efter en vinter där man råkat gå emot smutsiga bilar och ibland varit tvungen att ställa i från sig väskan är den inte så kul.
Även på baksidan finns ett fack med dragkedja där man kan ha lite smått och gott som man kanske inte använder jämt. Extrabatteri till kamera och blixt tex.

Ljusgrå väska med ljusgult innanmäte, snyggt när det är rent.
Framtill, under locket när det är stängt, finns en liten dragkedjeförsedd bälgficka. Den rymmer lite småprylar som man lätt vill komma åt.
Det finns två flyttbara vadderade mellanväggar, så man kan avgränsa lite i väskan.
Man kan av bilden få för sig att innerpåsen är lös på nåt sätt, men sömmen är bara precis utom synhåll. Jag hade uppskattat om man i bakkant inuti väskan haft en längsgående ficka där man kunde stoppa ned en pocketbok eller ett anteckningsblock.
Dessa saker går ju att få ned i stora facket, men då kan du inte ha mellanväggarna monterade och då hamnar allt i en enda röra.
På bilden har jag bara lyft ur kameran och kvar ser man min feteplånbok (tyvärr inte full med pengar utan annat skräp) behändigt åtkomlig utan att man behöver gräva sig fördärvad.
Den lilla svarta sminkväskan innehåller just smink och under den finns en mellanvägg och under den finns ytterligare en likadan liten necessär, fast i annan färg, som innehåller braåhasaker som man kanske inte använder jämt. Huvudvärkstabletter, extra hårspännen och hårsnoddar till en 7-åring, plåster, snordukar, våtservetter, hörlur till min telefon och lite annat smått.
Jag får dessutom i en EOS 400D med 17-85-objektiv. Vill jag ha plånboken på aktuellt sätt får jag vända motljusskyddet eller göra väskan smått oval genom att vålda ned kameran.
Det går att få med en rejäl blixt i väskan också om man gillar att bära tungt och inte kräver att lockets magneter ska stänga =)
Som komboväska saknar den tidigare nämnda långa, platta, fack samt särskilt pennfack, nyckelsnodd och en bra mobilficka.
Sedan bilderna togs har jag, tvärt emot rådande instruktion, tvättat väskan i maskin. 40 grader fintvätt. Två gånger dessutom. Först blev den renare, men jag blev inte nöjd, så då hade jag på lite fläckborttagningsmedel på några ställen och körde den igen.
Den blev riktigt fin.
Inte som ny, men användbar. Tyvärr har jag säkert sabbat någon smutsfrånstötande ytskikt nu, men det var ju ändå inte så effektivt, så jag tyckte inte att jag hade något att förlora.

Helt okej väska, fläckkänsligheten har varit det jag retat mig mest på, men ska man bara använda den sporadiskt (jag släpar ju min varje dag) eller väljer en annan färg så funkar den säkert utmärkt.

måndag, april 26, 2010

Vroom

I lördags var man och barn ute på äventyr (simskola samt några små inköp) och när de kom hem frågade mannen mig vad verkstaden egentligen hade gjort med bilen i veckan. Fabian.
"Den låter så konstigt".
Ehhh, sa jag, de har väl bytt oljefilter, typ.
"Kan du komma och lyssna?"
Jag går ut och hoppar in i bilen, startar upp den och noterar några skrapningar från radion.
Stänger av den.
Jamen, du måste ha radion på, säger min äkta hälft.
Jag, å andra sidan, har ju lärt mig att ha radion avstängd om man skall lyssna av motorljudet.
Men det visade sig att just det här speciella ljudet krävde att radion var igång =)
För att blidka mig som till vardags är tvungen att åka en liten bil med en löjlig trecylindrig motor (vilket jag återkommande gnäller över) så hade han köpt en Soundracer.

Och, tja, vad säger man? Tack?
Finns det någon onödigare pryl =)
Rolig kanske, men onödig. Vi kunde ha köpt skruv för pengarna.

Oumbärlig i varje hem.
Elegant utformning med ytterhölje i fuskkolfiber. Man pluggar in den i cigguttaget och den sänder motorljudet i radion. (Du kan vid inköp välja mellan jänkejärn,V8, och typ italiensk sport, V10) Finessen är att den reagerar på bilens varvtal så man väljer själv hur mycket den varvar och du får känslan av att din bil är en riktig värsting.

Faktum är dock att när jag nu fått leka med den i lugn och ro så är den ju barnsligt rolig. Drar man upp ljudet ordentligt kan man känna lukten av racebensin. Snacka om betingad reflex.
En tråkig sak är att den inte befrämjar ecodriving. Man vill ju tokaccelerera hela tiden.
En racebil av typen som jag är van vid övervarvar ju vid 9000 ungefär. Fabian vid 6000.
Jag har varit farligt nära att göra det några gånger nu =)
Man vill ju inte ge sig i förtid liksom.


Men den har även en funktion som är användbar på riktigt. Den går faktiskt att använda som FM-sändare också. Du kan plugga in en telefon eller en MP3-spelare och lyssna via bilstereon.

tisdag, april 20, 2010

Annorlunda tisdagsnöje

På tisdagar, som frekventa läsare* av denna blogg säkert vet, är det ju ridning för Nova.
Just denna tisdag var det ju dock hemmapremiär för vårt älskade traumaHammarby och jag kände ju större lust att deltaga där än på ridbanan. Men den äkta hälften var tvungen att jobba och ärligt talat missade vi förra årets hemmapremiär också, (Fast vi bevistade premiärpremiären i Borås i o f s - då är man kanske ursäktad.) så det fick väl vara liksom.
Vad är väl en fotbollspremiär?

Men vädret var ju så fint, och det var ju nästan slutsålt på Söderstadion, så det kändes ju.
Trist.
På nåt sätt.

När jag hämtade Nova vid skolan hastade jag henne för att vi skulle skynda till stallet. "Om du inte vill gå på fotboll istället förstås?"
"Jo, det vill jag!"
Bäst att inte fråga en gång till =)
Hem och kolla om det fanns biljetter kvar. Och tänka sig, några fanns det om man kunde tänka sig att sitta lite var som helst.
Byter om till varmare kläder, gör varsin macka som vi äter i bilen.
Parkerar bilen i höjd med Globen fast på andra sidan Nynäsvägen. Sätter av i halv galopp in mot Medis. Nova börjar flämta ganska snart att vi gått i 10 timmar och att hon inte orkar mer.
Lirkar och pushar och till slut klättrar vi upp för trappen just där Skanstullsbron börjar och möter tåget strax därefter.


Motströms går vi ned till Ringvägen för att vänta in bekanta som går med bland de sista.
Nova tycker att det är lite väl stimmigt och klistrar sig bredvid mig. Praktiskt tycker jag. Ingen risk att hon försvinner då.
Till skillnad från alla andra i närheten blir hon glad av att se poliserna som går precis i utkanten av tåget =)

Till slut är vi framme vid Söderstadion och skall nu bara hitta rätt bland alla inkonsekvent numrerade insläpp. På vissa ställen kan man knappt ta sig fram, men efter lite irrande och en varm korv till Nova hittar vi rätt kö.

Flaggviftande klack.

"Just idag är jag stark" från 11479 supportrar. Mäktigt!

Nova sjunger, lite otippat, också med. Mamman blir rörd =)

Matchen då? Spännande. Inte bra, men spännande. Jag tänkte ju, beträffande att ta med Nova på match, att ju lägre serie - desto mindre läktarvåld - desto mer barnvänligt, och det var ju typ mer våld på planen än på läktaren.
Väldigt rörigt. Publiken inte så nöjd med domaren.
Var nån nöjd med domaren?
Under ett intensivt skede i matchen lutar sig Nova mot mig och viskar "de som sitter bakom oss svär faktiskt".
Jo, många fula ord ville komma ut =)

Efter många hjärtan i halsgropen blåstes matchen till slut av med Hammarby som segrare.
Nova började ganska snart oroa sig för hur hon skulle orka gå till bilen med bilden att vi skulle gå en halvmil igen i huvudet. Hon blev väldigt överraskad och väldigt glad när bilen stod parkerad på andra sidan gångbron över Nynäsvägen.

På vägen hem svängde vi in hos den stackars arbetande pappan och hälsade på en snabbis och sedan somnade hon givetvis i bilen så jag fick bära in henne i huset.
Schysst kväll, trots allt =)

*Om jag nu har kvar några frekventa läsare efter min slappa uppdateringsfrekvens =). Jag måste kolla in statistikverktyget.

måndag, april 19, 2010

Vårtecken

Ikväll upptäckte Nova ett vårtecken av det tråkigare slaget. "Mamma, Sushi har ett kryp i nacken."
Vid närmare kontroll visade det sig att det var årets första fästing.
UÄK.

Och plötsligt fick jag flashbacks om varför jag tyckte det var så skönt att vara utan katt =)

Men det är väl så: Familj med katt har fästingar inomhus på sommaren och familj utan katt har möss inne under vintern.
Man får välja helt enkelt.

Sedan skulle ju mycket vara vunnet om man slapp ha katten i sängen - där de små fyrbeningarna släpper av sig fästingar som sedan har gott om tid att hitta ett annat värddjur medan vi sover sött.
Den här katten skulle ju inte få sova i sängen, var det tänkt.
Men hur nekar man en nästan hårlös katt som fryser så han skakar - i ett av höststormar utkylt hus - att krypa ned under täcket för att värma sig?
Nä, just det. Det går inte. Och då är det ju klippt.
Så nu sitter vi där igen med fästingar i sängen.
Vårtecken, som sagt.
Jippi.

söndag, april 11, 2010

Scrapkisse

Under ett kursmoment under senaste träffen skulle vi scrappa ett neutralt kort - jag valde ett svartvitt på Sushi - och följa lite andra givna förutsättningar. Jag råkade använda blå distresser, eftersom de var lediga då ganska många andra valde bruna och gröna nyanser. Blått passade kanske inte helt perfekt med det vi skulle göra så jag fick göra lite annorlunda än det var tänkt, men det blev rätt bra.

Jag är nöjd - inte riktigt min stil, men skönt att kunna variera sig. Det bakre mönsterpappret var med gamla annonser och en liten remsa med "longer hair"-annonsen satte jag uppe i hörnet som åsyftning på pälsbristen han hade när han kom till oss.


Det är så många som sagt "vilken ful katt" om Sushi när han var lite tunnpälsad, så jag tog fasta på det och riktig sushi tycker ju jag inte är nåt vidare så det blev en kul vinkling på rubriken.

Den tog en evighet att få klar, men då trivs jag nästan som bäst. Jag lyckades också använda lite blingswirls för första gången ever, bara en sån sak!

Snön försvinner även här...

...fast en hel del ligger ju kvar också. Men det hade jag ingen lust att fotografera =) Men en fläck på gräsmattan som förra helgen endast hyste snö har nu fått påhälsning underifrån.

Vita krokusar, väl?

Jag kände mig så entusiastisk i eftermiddags att jag faktiskt försökte mig på att springa runt elljusspåret. Stegtävlingen vi har på jobbet gör väl sitt till för motivationen, man vill ju inte sabba alltför mycket för laget.
Men elljusspåret var lite väl optimistiskt.
Men man kunde springapulsasnubbla sig fram i alla fall. Värsta vårfloden rann in i skorna också.
Men det var rart ändå. Nästa sväng får dock vänta ett tag.

onsdag, april 07, 2010

Mer scrapp från träffen

Den andra av förra lördagens utmaningar som jag gjorde var att ta ett foto under dagen och skriva ut där och sedan scrappa. Jag fokuserade på att man nästan alltid äter snabbt och dåligt när man är på scrapträff...

För att riktigt accentuera skräptemat så använde jag udda thickers och lite gammalt skräp som jag sparat i en påse till något lämpligt projekt... och det gula under kortet anknyter lagom slarvigt till de gyllene bågarna i överkanten på kortet.

Ett kul minne!

måndag, april 05, 2010

Håll det inom familjen...

Nova kom igår farande med något av sina kramdjur, utklätt i snygg dockutstyrsel, och riggade upp densamma vid matborddet samtidigt som hon i vanlig ordning pratade oavbrutet.
Nova: "Nu skall lillasyster sitta här och äta så ska mamma ordna med… mummel, mummel…
Mamman: "Men Nova, är du mamma eller syster med den lilla?"
Tveksam tystnad inträder en stund...
Nova, påtagligt nöjd med sin slutsats: "Jag är mamma till min lillasyster!"
Pappan, med svag röst: "Jag skulle önska att du inte vädrade den här typen av släktskap inom familjen så öppet."

lördag, april 03, 2010

Ännu en dag i vedens tecken

Som vanligt, får man väl nästan säga, håller vi på med veden när det är påskhelg.
Idag hade vi supertur med vädret och fick en del kluvet också.

Håkan var iväg och handlade en fiffig liten pryl som klyver veden lite till, jag hann inte klyva så jättemycket med den men den verkar väl smart...

...är det rätt storlek på grundmaterialet och det delar sig lätt, blir det fantastiskt bra. Men, nu delar ju inte allt sig så smidigt...

Sushi passade också på att ta sin första vårpromenad och verkade stortrivas utomhus i solen.

Nova var också mycket hjälpsam med att köra undan och trava upp ved. Gullunge!

Glad Påsk

Påskharar på besök...

torsdag, april 01, 2010

Blåkulla nästa

Byns barn skulle sedvanligt terrorisera alla grannarna innan de flög till Blåkulla. De var ett ganska stort sällskap och de fick ihop massor av godis =)

Men kvasten verkar flyga dåligt...

Den lilla häxan vill inte vara med på bild.

Här verkar de genomgå någon sorts vattenprov... och de måste ha flutit allihopa för jag träffade dem senare och alla var fortfarande med då.

Barnens föräldrar samlades hemma hos en av grannfamiljerna för lite mat och umgänge medan gänget drog runt i byn. Supertrevligt initiativ, tack!