onsdag, mars 31, 2010

Lite scrappat från helgen

Jag blev bara färdig med tre layouter på hela helgen. Jag är såå långsam =)
Men, huvudsaken är väl att man trivs, och det gjorde jag verkligen. Toppenhelg!

Denna är om att det är så mysigt med sagostunden på kvällen, men att man måste passa på, snart läser hon väl vuxendeckare själv, typ.

Jag gillar ju egna grejer. Det kan få ta hur lång tid som helst att tillverka dem. Här har jag gjort en liten bok, som dock gick ganska fort att förfärdiga.

Jag återkommer med resten en annan kväll. Nu måste jag fortsätta städa, då påskhelgen och påskgästerna är i antågande =)

Edit: Glömde att nämna att detta var en bingoutmaning av det omvända slaget, man skulle välja två rader med scraptillbehör som INTE fick vara med på layouten. Jag fick inte använda masker, chalk, färgfoto, spets, bling, färdiga dekosar eller mist.

fredag, mars 26, 2010

Plötsligt händer det...

Barnet kommer upp ur sängen utan tjat, äter sin frukost utan avbrott, borstar tänderna utan att bli uppmanad till det och klär sedan på sig utan att man måste påminna tjugo gånger...
Det känns så konstigt.
Och alldeles fantastiskt. Tänk om alla dagar vore så här?
Man kommer i god tid till skola och jobb och är på ett alldeles lysande humör.
På radion pratar de om en krambil som står i norrort någonstans.
Det låter ju väldigt mysigt. Det kanske är en bil dit man kan gå och få lite kramar om man behöver?
Egentligen var det ju en kranbil, förstås, men tanken var fin.
Peace, love and understanding till er alla andra som inte haft en lika bra start på dagen!

måndag, mars 22, 2010

Till slut: bandyfinaldags

Man tycker ju att man är så cool nu, van liksom, vid alla dessa finaler som aldrig slutar som man vill. Men när vi stod och värmde upp i Zinkentältet så blev man allt tagen av stundens allvar.
Lite blek och lite fåordig till en början.
Som tur var tenderar ju alkohol i lagom mängd att lossa på den typen av spänningar och vi kom igång rätt bra. Väl på bussen till Uppsala var det ganska stimmigt och konstant kö till den enda toaletten eftersom alkohol ju lossar på den typen av spänningar också.
När vi väl kommit fram var snöflingorna som föll gigantiska, blöta och många. Det var också Bollnäsfansen. Många.
Vi lyckades ta oss runt arenan och entren till öltältet hade kortare kö än den till vårt insläpp så valet var lätt. I tältet var det en viss trängsel. För utomhus ville ju ingen vara.


Till slut var det dock dags för matchstart och det vara bara att bita ihop och ge sig ut i snöstormen.
Redan vid avslag var isen täckt av snö och man såg inte bollen, inga som helst linjer och knappt spelarna heller faktiskt.


Det man däremot såg var hur snötäcket växte på de kringstående.
Alla hade olika teknik för att freda sig mot obehaget. En del borstade frenetiskt av sig medan andra lät snön ligga med devisen "det borde ju isolera mot kylan".
Väderkaoset gjorde att man nästan glömde av att vara nervös.

Populär banderoll

Spelet, förlåt, snöskottningen - var rätt chansartad och naturligtvis lyckades Bollnäs skyffla in det första målet. Då började ett visst obehag i magen göra sig påmint igen.
Hammarby hade ju en fruktansvärd motsnö (dvs motvind fylld med lovikkavantsstora snöflingor) och spelarna kan ju inte ha sett så mycket bättre än oss andra. Men trots detta lyckas Xet göra mål, och allting kändes genast bättre. Tyvärr gick det inte att se själva målet, men herregud, huvudsaken är att det gjordes…
Mina handskar var vid detta laget genomblöta och jag fick låna just lovikkavantar av en gullig tjej som stod bredvid.
Efter 30 minuter var det dags för tre traktorer/lastmaskiner med plogar och fyra ismaskiner att försöka frilägga isen något snabbare än den nya snön lade sig på den.

Insnöad läktargranne

Jag passade också på att gå och kissa. Det var intressant. Jag borstade ju givetvis av mig så mycket snö det gick innan jag äntrade mörkret inne i bajamajan. På vissa ställen på kroppen hade den antagit någon sorts pansarform som kändes osmaklig.
Strax efter att jag satt mig rasade en stor hög snö, som jag uppenbarligen missat, ner i mina trosor. Toppen. "Vad gör jag här" är ju en tanke som ofelbart slår en vid sådana tillfällen.
Borstade bort så gott det gick, men kunde när jag drog på mig långfillingarna efter uträttat ärende konstatera att en hel del snö tydligen nästlat sig ner i dem.
Det tog en evighet med röjandet men till slut kunde matchen fortsätta.

Hurtigt budskap får oss att baxna...

Snön minskade lite och tempot ökade något och det kändes som att det gagnade Hammarby. Vid sidbyte efter 45 när Hammarby fick medsnö blev det kanske ännu påtagligare, men några mål blev det inte.
Folk började faktiskt, av risk för frostskador antar jag, överge läktaren vilket ledde till bättre sikt, men när vi inte stod som packade sillar längre blev det ju lite kallare också =)
Snöröjningen gick lite snabbare sista gången och snön minskade successivt hela tiden. Hammarby dominerade mer och mer och till slut fick man utdelning med två mål inom bara några minuter.
Matchen började kännas avgjord…
…men det vet alla som varit på Studenternas ihop med Hammarby förut att det inte är någon garanti för happy ending.
Till slut var dock matchen slut, vi vann! Många bara stod där på läktaren och fattade knappt att det var sant.

Många andra stormade planen...

Vi begav oss, lite makligt, också ner på isen för att kolla läget. Men man såg inte ett spår av några spelare om man bara är tre äpplen hög.

Vi gick till bussen istället för att försöka tina upp.
Hemresan brukar ju vara en dyster, plågsam och tyst historia. Nu var stämningen på ett helt annat plan =) Så najs!

Glad att jag inte skulle åka med den bussen =)
Låååång tråkig väg hem. Been there, done that.


Men i år var det vår tur att vara lyckliga. Det blev ju såklart lite party i Zinkentältet vid hemkomsten. Glada, nöjda bajare.
En ovanlig syn =) och en ovanligt trevlig kväll.

fredag, mars 19, 2010

Jag kände mig utmanad...

...av Pappersbitens februariutmaning i bloggen.
En bingobricka.
Raden jag valde var nr 5 - spets, blommor, distressink, stämpel, snöre.
Bilden är en gammal favvo från en söndagsaktivitet för några år sedan. Jag gillar skarpt kontrasten mellan Nallen/Novas rosa kläder och stenen/grävskopan i snygg turkos färg =)

Spetsen var lite beige, vilket inte passade så bra mot det vita så jag distressade den med samma ink som är runt hela LOn. Den blev alldeles för mörkt grön. Men mängder med vit akrylfärg reparerade det värsta.
Blommorna är några Prima och jag klippte också ut några ur samma Basic Grey papper som ligger bakom fotot.
Distresser, som sagt, runt hela LOn, på spetsen och även på de mönstrade papprena, vilket så här i efterhand känns som en miss =)
Stämpeln är en journalingstämpel som jag lånat.
Snöret satte jag bara fast lite slarvigt med häftklamrar.
Dessutom har jag stämplat lite grönturkos akrylfärg med wellpapp.

Jag kladdade också Glossy Accent på rubriken och lite på de utklippta cirklarna. Det syns inte här men rubriken är riktigt snygg i verkligheten!

Jag vann utmaningen! *glad* och nu har beställt upp vinsten, och lite till, i Pappersbitens webshop =)

tisdag, mars 16, 2010

Bandytankar i natten...

Nu har jag nyligen kollat in den dramatiska sista semifinalmatchen mellan Sandviken och Bollnäs och kan konstatera att söndagens final garanterat kommer att bli annorlunda mot de andra jag varit på.
Ettdera vinner Hammarby, och förlorar de så är det mot ett lag som de inte fått finaldäng av tidigare…
Med en dåres envishet hoppas man ju på vinst =)

Bollnäs var i sin senaste final 1956, där de vann, året innan Hammarby var i sin första final, -57, som inte blev någon vinst =)
Sedan har vi förlorat mot Sandviken 2000, Västerås 2001, Sandviken igen 2003, Edsbyn 2004, 2006 och 2007.
Jag är mest glad över att slippa Edsbyn. De väcker en del uppgivna känslor i mig.

Tid för förändring!

Det är också dags att sluta svamla gå och lägga sig.

söndag, mars 07, 2010

Papperspyssel

I torsdag började jag på ett kombinerat grattiskort/presentask.
Det var så himla skoj och blev jättebra, tycker jag själv, men tog förstås en evinnerlig tid...
Många små blommor blev det.
Tog låång tid att tillverka. Men var väldigt fridsamt för själen också.

Igår var festen, idag är vi trötta.

Två öppningsbara askar ihoplimmade. Den undre var en jag hade över sedan tidigare och den övre tillverkade jag. Skall jag göra fler sådana här tårtor gör jag nog alla askar själv - det blev så tight mellan lock och ask när man klädde med papper.

Lite ståltrådsdekorationer gick ju inte att motstå...

Och en liten vimpel med själva budskapet.

Just nu försöker jag skriva det här och fejsbokka samtidigt som jag säkerhetskopierar mina bilder, vilket var alldeles för länge sedan.

onsdag, mars 03, 2010

Time flies

Min man påminde mig häromdagen om att det är 10 år sedan vi gick på den där bandymatchen som fick ett sådant lustigt efterspel (ni vet - gå på krogen, pussas, flytta ihop, gifta sig, köpa hus, göra barn, tappa kollen =).
Själva datumet var vi dock lite osäkra på. Han trodde den 5e mars och jag var ganska säker på att det var den 4e mars - för jag tror att jag hade koll förut och då var det den 4e. Typ.
Så nu bestämde jag mig för att kolla in en sådan där funktion "vilken veckodag var det den xxx" och då påstår de att den 5e mars 2000 var en söndag, 4e följaktligen en lördag och jag som hade för mig att matchen var en fredag. Hmm…
Jag måste kolla det här med maken - var det fredagsmatch?
Fast det var ju på kvällen och allt, och jag har för mig att jag åkte från jobbet efter att ha dragit på mig understället på damtoaletten, det måste helt enkelt ha varit en fredag.
Eller så har de där nätburna datum/veckodagsfunktionerna fel.
Inte så troligt kanske.

Grattis älskling, idag, tydligen, är det 10 år sedan vi skådade ljuset!
Vilken sabla tur att just vi fattade att vi hör ihop.
Tack för en fantastisk tid.
Puss.