Nu är det nära...

Snart framme på Fårö.

Semester!

Äntligen! Nova pysslar med Hello Kitty på Gotlandsfärjan. Mamman drar en djup suck, äntligen på väg till älsklingsön.

Semestern hägrar

Nu har jag kommit hem från tävlingen i Finland och skall ha sista tokracet innan semestern på jobbet. Vi åker på fredag morgon och det artar sig till att bli riktigt hysteriskt med många stora, skapligt viktiga uppgifter som måste lösas innan torsdag kväll.
Varför blir det alltid så?

Ikväll var jag och hämtade ut mitt skopaket från Brandos på posten och Nova blev oerhört avundsjuk på alla fina skor.
Det är 36or så tyvärr är de lite stora, men jag skall lägga i halvsulor och kanske sätta i något hälgrepp så får vi hoppas att det funkar för de är så schnygga!

Bilder från Brandos.se

Jag hade beställt ett par flip-flop också, men de får åka tillbaka för mönstret på sidan var lite väl deformerat så just mitt par var i alla fall inte så snyggt som på bilden.

Nu skall man också hinna tvätta förtiarton maskiner med tvätt, städa huset och packa innan fredag.

Det kommer inte att gå =)

Precis som med jobbet, jag kommer inte att hinna allt som jag tänkt och borde och måste. Frågan är vad som skall stryka på foten?

Slut

På tävlingen. Banan uppifrån tidtagningstornet.

Shoppingrunda på banan

Dressen i mitten kanske skulle väcka viss uppmärksamhet på tex jobbet. Jag får leta vidare efter något annat, tror jag.

Favoritväder och favoritbilarna...

Och strax är det Pro Mod, som också är skoj. Svettigt värre, dock.

Snabbspolning

Gott om bloggning är det ont om.
Fotar en del - redigerar inte foton så värst ofta =)
Resan till England för någon månad sedan resulterade ju i en hel del bilder. Men...

...den här är nog mest lyckad. Helt obeskuren. *nöjd*

I övrigt rusar livet på med jobb och hemmapyssel. Vi har bedrivit ett poolprojekt här hemma sedan veckan innan Englandstävlingen och hinner inte mycket annat.

Fast vissa slappar ju. "Sluta härmas, säger den lilla vita till den stora!"

Skolavslutning har det varit. Fint, men blött.

Vi har åkt båt med makens jobb och testat att vara halffulla. Avslutade kvällen på BigBen. Surrealistiskt.

Apropå surrealism, kvällen inleddes för övrigt på Fotografiska museet. Där fanns mängder med surrealistiska foton. Bl a. Tyvärr hade vi bara en timme på oss. Lite stressigt blev det =)

Kisskonsert dagen efter. Utan röst dagen efter det.

Det har varit firmafest på mitt jobb också. Jätteskoj fast det var mitt i veckan. Men efter den hade jag definitivt ingen röst.

Poolen börjar bli klar. Vi bettar på hur lång tid det tar innan katten tar ett ofrivilligt dopp. Han är såå nyfiken.

Midsommar var fantastisk på alla sätt. En massa trevliga människor. Mängder med god mat. Massa god snaps. Mängder med sömnbrist...

Och imorgon åker jag till Alastaro för att leka med bilar.

Kisskonsert

På det onämnbara stället.

Edit: Och då menar jag inte toaletten utan Stadion alltså. Dit går man ju inte så gärna =)
Konserten oväntat bra.

Frunch på flygplatsen

Dags att åka hem. Regnigt idag, så det passar bra. Tävlingen kunde slutföras i sin helhet igår. Skönt det. Nu längtar jag efter familjen. Och katten :).

Inget regn idag

I alla fall inte ännu :). Men vädret känns ändå typiskt engelskt...

Överblivet skräp

Man kan göra de mest fantastiska saker med överblivet skräp. Svetsa ihop olika typer av monster t ex. Jag måste köpa mig en svets :).

Bättre väder idag

Men kallt och blåsigt.

Engelskt väder...

...gör att ingen racing pågår på banan just nu.

I England

Resan, hittills, från hemmet och framåt, har gått bra. Jag lyckades dock somna under inflygningen och hoppade högt av skräck när vi tog mark :). Men, en stilla undran jag har gjorde sig påmind idag igen. -Varför skall folk stå klistrade runt bagagebanden och maniskt titta på alla väskor som åker förbi? De, vars väskor, kommer bland de första (idag gällde detta mig) kommer ju inte fram för att en massa segskallar står ivägen. Faktum är att när Murphys lag tidigare i mitt liv ofta gjorde så att min väska kom med bland de sista, gör den nuförtiden - sedan ovannämnda beteende börjat irritera mig - oftast så att min väska kommer tidigt... Nu skall jag hämta ut min hyrbil.

Drömflygning

Jag har anmält mitt intresse för att bli testpilot.
Dock gäller det inte JAS eller nåt annat fiffigt flygplan, utan ett kameratest. Nya Canon EOS 550D.
Det vore ju canonroligt (observera den lama vitsen) att få göra det.
Tyvärr tycker nog halva cybersverige detsamma, så det kan nog bli ganska många att tampas med i utlottningen. Missa inte att anmäla ditt eget intresse här >>, hos Smartson, så blir min chans ännu mindre =)

Vissa arbetsdagar är bättre än andra

Den idag har definitivt kvalat in som en av senaste tidens favoriter.
Jag är skapligt i fas med all måsten och borden.
I förmiddags hade Porsche internintro på nya Cayennen och senaste Panameran utomhus.
Ingen kunde inte ha beställt bättre väder.
De bjöd på fuskbubbel och tårta och vi stod och hängde lite klädsamt under presentationerna. Sedan fick vi gå och peta på bilarna.

Nice!

Bilintroduktionerna på jobbet är alltid trevliga tillställningar, som jag inte missar om det går att undvika, men den här var en totalupplevelse utöver det vanliga.

Kvällspromenad

Vi passade ikväll alla på att njuta av det fantastiska vädret och Nova snikade sig med grannarna upp till sjön och fick premiärbada och blev utfordrad med pizza innan resten av vår familj hann dit och bara satt vid vattnet och åt den massäck vi fått ihop i all hast.
Ostmackor.
Kulinarisk höjdpunkt.
Men annars fantastiskt.

Sushi i hagen. Life is good!

När vi kom hem var Sushi på turné på andra sidan vägen och jag knäppte några kort.
Han toknjuter av livet, men vägrar att titta åt kameran =)
Dock är vi lite oroliga för hans trafikvett. Men Grizzly klarade sig ju från att bli påkörd och han var ännu mer korkad när det gällde bilar, så det kommer nog att gå bra.

Borta

Jag blir sällan sådär upphetsad av musiker, filmstjärnor och sådana. Jag är inget tokhängivet fan.
Jag har aldrig varit helt besatt av någon musiker. Tapetserat hela rummet, vallfärdat till deras hemstad, tältat vid biljettsläpp...
Men vissa gillar man ju bättre än andra. Lyssnar mera på dem, går på konserter...

Nu finns han inte mer.
Mannen med världens bästa röst.
Och det är inget jag säger bara för att han är död nu. Jag har alltid (I alla fall i över 25 år. Shit.) tyckt så. Ozzy och Bruce och alla andra kan gå och dra nåt gammalt över sig.
Ronald James fick ge sig mot cancern.
Jag hade mot oddsen hoppats, hoppats att få se honom en gång till i sommar, men det blev inte så.

Man blir lite existensiellt grubblande när ens ungdomsidoler dör.
Ljusstrimman tillbaka till ens ungdomstid blir lite smalare.
Men den finns fortfarande. Jag minns exempelvis fortfarande tydligt första konserten med DIO på Hovet. Hur jag nästan imploderade av eufori när de spelade "Rainbow in the dark" på slutet.
Men en del saker minns man bara att man brukade minnas, och man minns tyvärr inte själva saken i sig. Otroligt irriterande.
Tiden går. Ljusstrimman smalnar.
Men det är ju också en del av livet.
Man kanske inte ska få ha sina tonårsidoler kvar tills man är över fyrtio?

Nu tror ju inte jag riktigt på det där med himmel och helvete och var skulle hårdrockare i allmänhet hamna om det nu fanns?
Men om, om det finns någon schysst andra sida, för hårdrocksmusiker, då har de fått en bra förstärkning på sång, den saken är säker!

Alldeles ensam en ledig dag...

...vad gör man då?
Jag låg kvar i sängen och läste någon timme innan jag gick upp i morse.
Sedan blev det lååång frukost framför TVn och jag tittade ifatt lite som blivit inspelat i veckan.
Sedan måste man ta hand om lite tvätt och slänga in ny.
Därefter har jag häckat i garaget, med mitt nyaste projekt, mest hela dagen.
Vi har 15 stycken stapelbara stolar som inte är i finaste skick. Men, de är jättebra att ha på stora barnkalas, midsommar och när någon har stort 40-årskalas.
Inte så jätteofta alltså.
Däremellan står de alltid i vägen och man släpar dem från ena änden av garaget till den andra och tillbaka, beroende på vad man har behov av.
Det är ofattligt irriterande.
Förra helgen när vi städade i garaget så var de ju i vägen igen och jag bestämde mig för att bygga en rullbar förvaring.
Vi sågade också, med världens slöaste bågfil, loss benen från en tv-bensställning som får duga som hjul så länge.

Idag var det så dags att sjösätta projektet och jag har sågat, bankat, skruvat och pysslat nästan hela dagen.
Men till slut var den klar. Ihopbyggd av en gammal pall, diverse byggspill och liknande. Bra med återbruk!
Jag hittade också en gammal burk sprayfärg så jag pimpade den lite, då den inte var så snygg i grundutförande.
Färgen räckte inte till hela, så jag har satt självhäftande plast på den delen där stolarna står.
Eftersom den var vit, och förmodligen skulle bli repig och ful, gick jag loss med några tuschpennor för att förvilla blicken lite.

Slutresultatet!

Man kan ju byta ut det, eller ta bort och måla sedan kanske...
Den rullar inte jättebra, men tillräckligt. Jag har skjutit runt den i garaget och njutit =)
Känner mig extremt nöjd med dagens aktivitet.
Nu skall jag häcka i soffan. Titta på traumafotboll kanske, och längta lite efter familjen som kommer hem imorgon kväll.

Energibesparingens alltför ljusa sida

Jag har två stycken gamla men omtyckta "IKEA Grönö" som just nu står lite snett bakomtillhöger om TVn. Jag brukar ha några små softade lampor i dem så de inte ska lysa så starkt.
Nuförtiden går ju sådana inte att få tag på längre, och de lite softade, någotsånär svaga, energisparlampor jag hittat har så hög sockel att själva ljuskällan hamnar fult högt upp i lampan.
Istället hittade jag häromveckan en halogenlampa inbyggd i en vanlig "lampa" som inte hamnade riktigt lika högt. Den skulle motsvara 25 "vanliga" watt, men tyvärr lyste den så starkt att man konstant hade ljusfläckar framför ögonen när man tittade på TV.
För att råda bot på detta har jag ikväll lindat en bit vitt mulberrypapper och lite snöre runt det ljusaste partiet på lampan och det blev riktigt bra!

Lätt förvandling

Nu går tv-tittandet bättre och jag kan känna att jag gör en lysande miljöinsats jämfört med förut =)

Man skulle lätt kunna utveckla konceptet och byta mot andra färger på papper och snöre för koordinering med resten av inredningen!
Om man hade någon inredning att bry sig om vill säga...

Toalettdykare

Toalettdykare var väl nån sorts retsamt okvädningsord man använde till varandra när man var ganska liten?
Hade inte tänkt på termen toalettdykare på många många år förrän Nova började skolan i höstas och inom några dagar kom hem och hade hört alla möjliga tillmälen från några små barn till några andra (med mina mått mätt) små barn, varav toalettdykare var med bland det snällare.

Toalettdykare

Igår hade jag, som ofta, snickarbyxor när jag höll på utomhus och i garaget. Som vanligt hade jag telefonen i bröstfickan. Som vanligt var tryckknappen som ser till att den inte trillar ur fickan stängd.
Ett tag.
Sedan använde jag väl telefonen och stoppade tillbaka den utan att knäppa igen.
Något senare gick jag in i badrummet för att gå på toa, drog ner dragkedjan och vrängde ner axelbanden och svisch, dök telefonen ner i muggen i en mycket snygg båge utan att slå i någonstans!
Den dök lite som en pil, faktiskt.
Med den kraften och perfekta vinkeln är det direkt märkligt att den inte krånglade sig förbi vattenlåset.
Jag såg ju vad som var på väg att hända så när den väl stannade drog jag snabbt upp den och ruskade ur den så gott det gick.
Tur jag toaborstat porslinet så sent som i fredags =)
Jag delade telefonen där det var möjligt och konstaterade att den inte hunnit ta in särskilt mycket vatten. Värst var det i och under tangenterna.
Jag fönade den och lade den sedan att vila på elementet.
Efter några timmar slog jag igång den lilla dykaren igen och konstaterade att alla siffertangenter utom en fungerade. Tyvärr ingick den siffran i min pin-kod så telefonen fick vila vidare på elementet.
Under tiden började jag fantisera om en I-phone eller Xperia eller liknande.
Vid läggdags provade jag igen och då fungerade alla tangenter.
Det gör de fortfarande.
Jag känner mig blåst på min nya telefon!

(Edit: idag onsdag funkar den fortfarande som vanligt! Meh!)

Gräsänka

Mannen och barnet har nu lämnat fastlandet för Fårö. Jag skall vara själv en hel vecka.
Katten tog de också med sig.
Det blir lite tomt...
Fast kanske lite skönt också.
Nu skall jag passa på att jobba över ordentligt =)
Kanske göra nåt kul också.

Lunchpromenad

Mycket på grund av stegtävlingen på jobbet så är det ett sabla rännande i skogen på luncherna.
"Om du ändå släpar på den däringa kameraväskan måste du väl ta några bilder också?"
Nä, det måste man faktiskt inte. Men okej.

Vitsippor.

Oj, vi gick av, men fortsatte visst att växa.

Har jag nämnt att jag köpt en ny kameraväska? Jag skall berätta sedan...

Tagit del, men ej förstått...

Meddelande till samtliga på jobbet: "Imorgon skall parkeringen sopas. Alla bilar måste vara borta mellan 04.00 och 06.30."

Bevisligen var inte alla bilar flyttade då.

Hoppjerka

En stor del av dagen tillbringade Nova på grannens studsmatta.

Hopp, hopp, hoppeti hopp!

Hon vill ju så gärna ha en egen och egentligen hade vi ju tänkt köpa en förra året, men det får nog vänta lite.

Skandal, skandal...

en röstningsskandal!
Hur röstar folk egentligen!
Jag har nu genomlevt ännu ett körslag och ställer mig helt frågande till hur Team Moreaus kunde vinna det här?
De var inte bättre någonstans. Har folk i Dalarna inget annat för sig än att hänga i telefonluren på lördagkvällarna?
Jag ska inte säga att kören sög, men resultatet gjorde det definitivt.
Det bär mig emot att säga det, men gurkkören var sååå mycket bättre.

Suck.

(och för första gången i världshistorien har jag mot mina principer ringt och röstat i ett dylikt program, bara för att jag ska kunna säga "hur f*n tänkte ni puckon som röstade fel" - eftersom man inte får uttala sig om man inte ens röstat själv =)

Kameraväskan

Jag lovade ju i höstas, när jag köpte väskan, att jag skulle recensera den. Det är en Golla som jag köpte från 24.se, för att det var prisvärt där då.
Jag fick den precis innan vi åkte till London.
Jag valde den för att den inte är så ohemult stor och klumpig. Därmed tunnare vaddering än en traditionell kameraväska, men jag vill ju ha en kombiväska som jag kan använda även om jag skulle lämna kameran hemma någon gång. Grå valde jag för att jag ville slippa svart som kändes tråkigt, det fanns även en snygg brun väska men den hade orange foder - vilket inte är så jag. Det fanns också en röd, med cerisa blommor typ, som var cool men kanske inte så gångbar i alla sammanhang, men grå kändes bra.

Tyvärr var den ljusare än jag trott när den kom. Snygg, men lite opraktiskt ljus, faktiskt.
Årets kollektion av just denna väskmodell har ingen så ljus färg.
Väskan har magneter som håller ner locket, och en stabil extraflärp som man kan kardborrestänga för något säkrare promenerande i trängsel.
I locket är det ett fack som är lite halvknöligt att komma ned i och man kan ju bara förvara en mindre mängd platta saker där. På resor har jag trots lite knöande använt det facket för pass och biljetter. Det är praktiskt eftersom det är på framsidan av väskan, så du kan komma åt det utan att hänga av dig väskan, och du har i alla fall inget annat där som det blir svårt att hitta bland.

Tyvärr, för mig i alla fall, har den där flärpen små, små pluppar i utkanten. Dessa fastnar som den hårdare sidan av kardborre i allt som en kardborre skull fastna i.
I mitt fall har det betytt en sidensjal, som blev lite ankommen, samt ett antal strumpbyxor som det kanske inte gått maskor i men det har blivit fula märken som gjort att de måst rangeras ut.
Använd inte väskan ihop med strumpbyxor, helst!

Den har reglerbar axelrem som gärna kunde varit lite längre. Men den ligger ganska skönt och stadigt på axeln.
Baksidan har blivit riktigt trist av att gnidas mot blå jeans och detta var påtagligt redan efter de första dagarna.
Rengöring skall enligt instruktionen göras med lätt fuktad trasa, inga tvättmedel.
Funkar sådär!
Efter en vinter där man råkat gå emot smutsiga bilar och ibland varit tvungen att ställa i från sig väskan är den inte så kul.
Även på baksidan finns ett fack med dragkedja där man kan ha lite smått och gott som man kanske inte använder jämt. Extrabatteri till kamera och blixt tex.

Ljusgrå väska med ljusgult innanmäte, snyggt när det är rent.
Framtill, under locket när det är stängt, finns en liten dragkedjeförsedd bälgficka. Den rymmer lite småprylar som man lätt vill komma åt.
Det finns två flyttbara vadderade mellanväggar, så man kan avgränsa lite i väskan.
Man kan av bilden få för sig att innerpåsen är lös på nåt sätt, men sömmen är bara precis utom synhåll. Jag hade uppskattat om man i bakkant inuti väskan haft en längsgående ficka där man kunde stoppa ned en pocketbok eller ett anteckningsblock.
Dessa saker går ju att få ned i stora facket, men då kan du inte ha mellanväggarna monterade och då hamnar allt i en enda röra.
På bilden har jag bara lyft ur kameran och kvar ser man min feteplånbok (tyvärr inte full med pengar utan annat skräp) behändigt åtkomlig utan att man behöver gräva sig fördärvad.
Den lilla svarta sminkväskan innehåller just smink och under den finns en mellanvägg och under den finns ytterligare en likadan liten necessär, fast i annan färg, som innehåller braåhasaker som man kanske inte använder jämt. Huvudvärkstabletter, extra hårspännen och hårsnoddar till en 7-åring, plåster, snordukar, våtservetter, hörlur till min telefon och lite annat smått.
Jag får dessutom i en EOS 400D med 17-85-objektiv. Vill jag ha plånboken på aktuellt sätt får jag vända motljusskyddet eller göra väskan smått oval genom att vålda ned kameran.
Det går att få med en rejäl blixt i väskan också om man gillar att bära tungt och inte kräver att lockets magneter ska stänga =)
Som komboväska saknar den tidigare nämnda långa, platta, fack samt särskilt pennfack, nyckelsnodd och en bra mobilficka.
Sedan bilderna togs har jag, tvärt emot rådande instruktion, tvättat väskan i maskin. 40 grader fintvätt. Två gånger dessutom. Först blev den renare, men jag blev inte nöjd, så då hade jag på lite fläckborttagningsmedel på några ställen och körde den igen.
Den blev riktigt fin.
Inte som ny, men användbar. Tyvärr har jag säkert sabbat någon smutsfrånstötande ytskikt nu, men det var ju ändå inte så effektivt, så jag tyckte inte att jag hade något att förlora.

Helt okej väska, fläckkänsligheten har varit det jag retat mig mest på, men ska man bara använda den sporadiskt (jag släpar ju min varje dag) eller väljer en annan färg så funkar den säkert utmärkt.

Vroom

I lördags var man och barn ute på äventyr (simskola samt några små inköp) och när de kom hem frågade mannen mig vad verkstaden egentligen hade gjort med bilen i veckan. Fabian.

"Den låter så konstigt".

Ehhh, sa jag, de har väl bytt oljefilter, typ.

"Kan du komma och lyssna?"

Jag går ut och hoppar in i bilen, startar upp den och noterar några skrapningar från radion.

Stänger av den.

Jamen, du måste ha radion på, säger min äkta hälft.

Jag, å andra sidan, har ju lärt mig att ha radion avstängd om man skall lyssna av motorljudet.

Men det visade sig att just det här speciella ljudet krävde att radion var igång =)

För att blidka mig som till vardags är tvungen att åka en liten bil med en löjlig trecylindrig motor (vilket jag återkommande gnäller över) så hade han köpt en Soundracer.

Och, tja, vad säger man? Tack?

Finns det någon onödigare pryl =)

Rolig kanske, men onödig. Vi kunde ha köpt skruv för pengarna.

Oumbärlig i varje hem.
Elegant utformning med ytterhölje i fuskkolfiber. Man pluggar in den i cigguttaget och den sänder motorljudet i radion. (Du kan vid inköp välja mellan jänkejärn,V8, och typ italiensk sport, V10) Finessen är att den reagerar på bilens varvtal så man väljer själv hur mycket den varvar och du får känslan av att din bil är en riktig värsting.

Faktum är dock att när jag nu fått leka med den i lugn och ro så är den ju barnsligt rolig. Drar man upp ljudet ordentligt kan man känna lukten av racebensin. Snacka om betingad reflex.
En tråkig sak är att den inte befrämjar ecodriving. Man vill ju tokaccelerera hela tiden.
En racebil av typen som jag är van vid övervarvar ju vid 9000 ungefär. Fabian vid 6000.
Jag har varit farligt nära att göra det några gånger nu =)
Man vill ju inte ge sig i förtid liksom.


Men den har även en funktion som är användbar på riktigt. Den går faktiskt att använda som FM-sändare också. Du kan plugga in en telefon eller en MP3-spelare och lyssna via bilstereon.

Annorlunda tisdagsnöje

På tisdagar, som frekventa läsare* av denna blogg säkert vet, är det ju ridning för Nova.
Just denna tisdag var det ju dock hemmapremiär för vårt älskade traumaHammarby och jag kände ju större lust att deltaga där än på ridbanan. Men den äkta hälften var tvungen att jobba och ärligt talat missade vi förra årets hemmapremiär också, (Fast vi bevistade premiärpremiären i Borås i o f s - då är man kanske ursäktad.) så det fick väl vara liksom.
Vad är väl en fotbollspremiär?

Men vädret var ju så fint, och det var ju nästan slutsålt på Söderstadion, så det kändes ju.
Trist.
På nåt sätt.

När jag hämtade Nova vid skolan hastade jag henne för att vi skulle skynda till stallet. "Om du inte vill gå på fotboll istället förstås?"
"Jo, det vill jag!"
Bäst att inte fråga en gång till =)
Hem och kolla om det fanns biljetter kvar. Och tänka sig, några fanns det om man kunde tänka sig att sitta lite var som helst.
Byter om till varmare kläder, gör varsin macka som vi äter i bilen.
Parkerar bilen i höjd med Globen fast på andra sidan Nynäsvägen. Sätter av i halv galopp in mot Medis. Nova börjar flämta ganska snart att vi gått i 10 timmar och att hon inte orkar mer.
Lirkar och pushar och till slut klättrar vi upp för trappen just där Skanstullsbron börjar och möter tåget strax därefter.

Motströms går vi ned till Ringvägen för att vänta in bekanta som går med bland de sista.
Nova tycker att det är lite väl stimmigt och klistrar sig bredvid mig. Praktiskt tycker jag. Ingen risk att hon försvinner då.
Till skillnad från alla andra i närheten blir hon glad av att se poliserna som går precis i utkanten av tåget =)

Till slut är vi framme vid Söderstadion och skall nu bara hitta rätt bland alla inkonsekvent numrerade insläpp. På vissa ställen kan man knappt ta sig fram, men efter lite irrande och en varm korv till Nova hittar vi rätt kö.

Flaggviftande klack.

"Just idag är jag stark" från 11479 supportrar. Mäktigt!

Nova sjunger, lite otippat, också med. Mamman blir rörd =)

Matchen då? Spännande. Inte bra, men spännande. Jag tänkte ju, beträffande att ta med Nova på match, att ju lägre serie - desto mindre läktarvåld - desto mer barnvänligt, och det var ju typ mer våld på planen än på läktaren.
Väldigt rörigt. Publiken inte så nöjd med domaren.
Var nån nöjd med domaren?
Under ett intensivt skede i matchen lutar sig Nova mot mig och viskar "de som sitter bakom oss svär faktiskt".
Jo, många fula ord ville komma ut =)

Efter många hjärtan i halsgropen blåstes matchen till slut av med Hammarby som segrare.
Nova började ganska snart oroa sig för hur hon skulle orka gå till bilen med bilden att vi skulle gå en halvmil igen i huvudet. Hon blev väldigt överraskad och väldigt glad när bilen stod parkerad på andra sidan gångbron över Nynäsvägen.

På vägen hem svängde vi in hos den stackars arbetande pappan och hälsade på en snabbis och sedan somnade hon givetvis i bilen så jag fick bära in henne i huset.
Schysst kväll, trots allt =)

*Om jag nu har kvar några frekventa läsare efter min slappa uppdateringsfrekvens =). Jag måste kolla in statistikverktyget.

Vårtecken

Ikväll upptäckte Nova ett vårtecken av det tråkigare slaget. "Mamma, Sushi har ett kryp i nacken."
Vid närmare kontroll visade det sig att det var årets första fästing.
UÄK.

Och plötsligt fick jag flashbacks om varför jag tyckte det var så skönt att vara utan katt =)

Men det är väl så: Familj med katt har fästingar inomhus på sommaren och familj utan katt har möss inne under vintern.
Man får välja helt enkelt.

Sedan skulle ju mycket vara vunnet om man slapp ha katten i sängen - där de små fyrbeningarna släpper av sig fästingar som sedan har gott om tid att hitta ett annat värddjur medan vi sover sött.
Den här katten skulle ju inte få sova i sängen, var det tänkt.
Men hur nekar man en nästan hårlös katt som fryser så han skakar - i ett av höststormar utkylt hus - att krypa ned under täcket för att värma sig?
Nä, just det. Det går inte. Och då är det ju klippt.
Så nu sitter vi där igen med fästingar i sängen.
Vårtecken, som sagt.
Jippi.

Scrapkisse

Under ett kursmoment under senaste träffen skulle vi scrappa ett neutralt kort - jag valde ett svartvitt på Sushi - och följa lite andra givna förutsättningar. Jag råkade använda blå distresser, eftersom de var lediga då ganska många andra valde bruna och gröna nyanser. Blått passade kanske inte helt perfekt med det vi skulle göra så jag fick göra lite annorlunda än det var tänkt, men det blev rätt bra.

Jag är nöjd - inte riktigt min stil, men skönt att kunna variera sig. Det bakre mönsterpappret var med gamla annonser och en liten remsa med "longer hair"-annonsen satte jag uppe i hörnet som åsyftning på pälsbristen han hade när han kom till oss.

Det är så många som sagt "vilken ful katt" om Sushi när han var lite tunnpälsad, så jag tog fasta på det och riktig sushi tycker ju jag inte är nåt vidare så det blev en kul vinkling på rubriken.

Den tog en evighet att få klar, men då trivs jag nästan som bäst. Jag lyckades också använda lite blingswirls för första gången ever, bara en sån sak!

Snön försvinner även här...

...fast en hel del ligger ju kvar också. Men det hade jag ingen lust att fotografera =) Men en fläck på gräsmattan som förra helgen endast hyste snö har nu fått påhälsning underifrån.

Vita krokusar, väl?

Jag kände mig så entusiastisk i eftermiddags att jag faktiskt försökte mig på att springa runt elljusspåret. Stegtävlingen vi har på jobbet gör väl sitt till för motivationen, man vill ju inte sabba alltför mycket för laget.
Men elljusspåret var lite väl optimistiskt.
Men man kunde springapulsasnubbla sig fram i alla fall. Värsta vårfloden rann in i skorna också.
Men det var rart ändå. Nästa sväng får dock vänta ett tag.

Mer scrapp från träffen

Den andra av förra lördagens utmaningar som jag gjorde var att ta ett foto under dagen och skriva ut där och sedan scrappa. Jag fokuserade på att man nästan alltid äter snabbt och dåligt när man är på scrapträff...

För att riktigt accentuera skräptemat så använde jag udda thickers och lite gammalt skräp som jag sparat i en påse till något lämpligt projekt... och det gula under kortet anknyter lagom slarvigt till de gyllene bågarna i överkanten på kortet.

Ett kul minne!

Håll det inom familjen...

Nova kom igår farande med något av sina kramdjur, utklätt i snygg dockutstyrsel, och riggade upp densamma vid matborddet samtidigt som hon i vanlig ordning pratade oavbrutet.
Nova: "Nu skall lillasyster sitta här och äta så ska mamma ordna med… mummel, mummel…
Mamman: "Men Nova, är du mamma eller syster med den lilla?"
Tveksam tystnad inträder en stund...
Nova, påtagligt nöjd med sin slutsats: "Jag är mamma till min lillasyster!"
Pappan, med svag röst: "Jag skulle önska att du inte vädrade den här typen av släktskap inom familjen så öppet."

Ännu en dag i vedens tecken

Som vanligt, får man väl nästan säga, håller vi på med veden när det är påskhelg.
Idag hade vi supertur med vädret och fick en del kluvet också.

Håkan var iväg och handlade en fiffig liten pryl som klyver veden lite till, jag hann inte klyva så jättemycket med den men den verkar väl smart...

...är det rätt storlek på grundmaterialet och det delar sig lätt, blir det fantastiskt bra. Men, nu delar ju inte allt sig så smidigt...

Sushi passade också på att ta sin första vårpromenad och verkade stortrivas utomhus i solen.

Nova var också mycket hjälpsam med att köra undan och trava upp ved. Gullunge!

Glad Påsk

Påskharar på besök...

Blåkulla nästa

Byns barn skulle sedvanligt terrorisera alla grannarna innan de flög till Blåkulla. De var ett ganska stort sällskap och de fick ihop massor av godis =)

Men kvasten verkar flyga dåligt...

Den lilla häxan vill inte vara med på bild.

Här verkar de genomgå någon sorts vattenprov... och de måste ha flutit allihopa för jag träffade dem senare och alla var fortfarande med då.

Barnens föräldrar samlades hemma hos en av grannfamiljerna för lite mat och umgänge medan gänget drog runt i byn. Supertrevligt initiativ, tack!