måndag, maj 10, 2010

Toalettdykare

Toalettdykare var väl nån sorts retsamt okvädningsord man använde till varandra när man var ganska liten?
Hade inte tänkt på termen toalettdykare på många många år förrän Nova började skolan i höstas och inom några dagar kom hem och hade hört alla möjliga tillmälen från några små barn till några andra (med mina mått mätt) små barn, varav toalettdykare var med bland det snällare.

Toalettdykare

Igår hade jag, som ofta, snickarbyxor när jag höll på utomhus och i garaget. Som vanligt hade jag telefonen i bröstfickan. Som vanligt var tryckknappen som ser till att den inte trillar ur fickan stängd.
Ett tag.
Sedan använde jag väl telefonen och stoppade tillbaka den utan att knäppa igen.
Något senare gick jag in i badrummet för att gå på toa, drog ner dragkedjan och vrängde ner axelbanden och svisch, dök telefonen ner i muggen i en mycket snygg båge utan att slå i någonstans!
Den dök lite som en pil, faktiskt.
Med den kraften och perfekta vinkeln är det direkt märkligt att den inte krånglade sig förbi vattenlåset.
Jag såg ju vad som var på väg att hända så när den väl stannade drog jag snabbt upp den och ruskade ur den så gott det gick.
Tur jag toaborstat porslinet så sent som i fredags =)
Jag delade telefonen där det var möjligt och konstaterade att den inte hunnit ta in särskilt mycket vatten. Värst var det i och under tangenterna.
Jag fönade den och lade den sedan att vila på elementet.
Efter några timmar slog jag igång den lilla dykaren igen och konstaterade att alla siffertangenter utom en fungerade. Tyvärr ingick den siffran i min pin-kod så telefonen fick vila vidare på elementet.
Under tiden började jag fantisera om en I-phone eller Xperia eller liknande.
Vid läggdags provade jag igen och då fungerade alla tangenter.
Det gör de fortfarande.
Jag känner mig blåst på min nya telefon!

(Edit: idag onsdag funkar den fortfarande som vanligt! Meh!)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar