Gårdagen bjöd på handboll med Hammarby-Guif (på TV t o m) som Hammarby efter onödigt mycket spänning vann och gick därmed vidare till semifinal i SM-slutspelet.
Nu var väl det ungefär vad man kunde vänta sig men kändes ändå positivt.
(och detta trots att jag i min yngsta ungdom faktiskt spelade (nåja) en säsong i ett av Guifs flicklag)
Rickard Rydell hade också en bra helg och kom tvåa i båda WTCC-loppen på Pueblabanan och leder nu serien. Jätteroligt!
Sedan ikväll lyckades ju fotbollsgänget besegra Sundsvall på hemmaplan trots ett närmast överspänt zappande på text-tvn här hemma. Jag tycker mig ha märkt en koppling mellan högt intresse och ej önskvärt resultat - men om man inte har möjlighet att följa matcherna och allra helst nästan glömmer vilken dag matchen var så går det minsann hur bra som helst och man läser om det i tidningen dagen efter.
Allt detta kan ju också vara fullfjädrad inbillning...
I alla fall så innebar kvällens vinst att Hammarby är enda laget med full utdelning och tabelledning. (två matcher är ingenting såklart, men det ser ju vackert ut :-)
NU känns livet helt okej.
Nano, nano //Anna
Edit: När jag nästan skrivit färdigt inlägget hängde sig internetet och jag orkade inte göra om allt. Ikväll (tisdag) kom jag på att det kanske blivit autosparat - och minsann!
Bra med autospar ja ;)
SvaraRaderaSå nu ska du inte bry dig på hela säsongen nu då? Kan väl känna igen fenomenet till viss del faktiskt.
Kram