Meh!

Vi har snart någonstans att bo, Håkan har lämnat en fullmakt till mig (så att jag kan skriva på papperna) och tagit den rangliga katten och dragit till landet.

Det är lördag och jag skall på fest!

Äntligen något kul.

Precis när jag parkerat cykeln vid festen plingar det i telefonen. Den andra budgivaren har höjt med 10:-.

!

Håkan ringer förstås direkt. Vi diskuterar. "De började kanske kröka tidigare än mig?" "Och är sura på nåt sätt?"

Låt dem ta lådan, hoppas de egentligen inte har råd, känner jag. Men inte Håkan förstås =)

Han ringer mäklaren som ringer den andra budgivaren som ville höja med 10', men tryckt fel. Kanske hade de krökat ändå =)

Rätt bud kommer. Vi bestämmer att avvakta till dagen efter.

Jag kom ju av mig något i starten men är ju på fest!

Vet inte hur det här gick till...

Supertrevlig fest med stoj och stim och musiktävling som nästan spårade ur och en ganska lång natt ändå. För att vara jag. Man är ju inte 20 längre...

Cyklar hem i ljum sommarnatt. Det är lite mysigt på nåt sätt.

Dagen efter snackar vi taktik och jag bestämmer att nu skuggar vi den andra budgivaren. De höjde med 10', vi höjer med 10'. Om de höjer med 5', höjer vi med 5'. Om de höjer med 10 kronor, höjer vi också med 10 kronor. Framemot eftermiddagen har vi gjort av med 100' till och det har blivit stiltje igen. Mäklaren ringer och vill att vi skriver papperna på kvällen.

Vi gör det. Nova följer med som moraliskt stöd.

Här försöker vi se glada ut trots att varken höns eller getter får plats på den fåniga lilla tomten. Men vi har i alla fall någonstans att bo! Åtminstone en månad efter att vi lämnat vårt nuvarande hus...

Ja, det saknas ju en månad på mitten där. Men det får väl lösa sig...

Vi andas ett par dagar, sedan är det dags att vända nosen mot Gotland.

Jag har hämtat ut min blodtrycksmedicin och vi har lastat det vanliga + möbler, cyklar och ett litet växthus och konstaterat att när vi var klara så var det ingen idé att gå och lägga sig längre. Vi skulle ju ändå gå upp vid tre.. men här vi står äntligen i kön till färjan.

Nu är det S E M E S T E R!

Sällan har den varit så välbehövlig.

Ska det aldrig ta slut?

Fler radhus och lägenheter passerade förbi, och faktiskt, ett hus till som Nova och jag gillade jättemycket. Det var en del fix, bl a pga dålig smak hos tidigare ägare men det hade superpotential. Rymligt, låg fint i bushen, hade redan hönshus (med höns) och en liten fristående mancave med bastu, samt fristående snickarbod.

Det saknade dock garage och hade bara mulltoa... jag tyckte det var en chans till en bra affär. Jäkligt många skulle nog avstå pga mulltoa och jag tänkte man kunde leva med förbränningstoa (som vi har goda erfarenheter av på landet) i väntan på kommunalt vatten och avlopp.

Tydligen kunde inte vi heller köpa ett hus med mulltoa...

Det gick till slut jämförelsevis billigt. Här var skilsmässan nära.

Jag hittade strax efter detta haveri ett kedjehus i ett område där husen är som små lådor som ligger tätt. Verkligen inte min grej, men det hade skog bakom den pyttelilla tomten, så det såg fint ut på bilderna.

Det var visning nummer två en tisdagkväll. Huset var väldigt vitt och nyfixat typ överallt. Håkan blev jätteförtjust. Köket var ju nyrenoverat =)

Dock inget garage, knappt något förvaringsutrymme och utrustat med pensionärskuvös. Känns inte rätt ju...

Johodå. Den här jävla lådan ville han bjuda på. Dyr var den ju också redan i utgångspris.

Skulle jag skilja mig, förbli bostadslös eller skulle jag ge lådjäveln en chans? 

Vi började buda när det verkade ha stannat av för de ivrigaste. Så det var bara vi och en budgivare till. Höjde vi med 50', höjde de med 10'. Höjde vi med 200', höjde de med 10'.

Torsdag kväll, verkade även de ha gett sig. Då var vi strax över 6 mille.

För en låda. Suck.

Ägaren var bortrest fram till söndag så mäklaren planerade in det skriftliga på söndag kväll.

Jaha, har vi köpt hus nu?

Det är så ljus, fräsch och cleant att jag vill gnissla tänder. Eller nåt.

De förmildrande omständigheterna:

Skogen.

Och det lite rappliga växthuset.

Asså...

Mellantid

Vi letar nytt boende, sörjer det vi sålt och försöker samtidigt ta vara på dagarna och det vi gillat med att bo där.

Pioner

Slappar en hel del i poolen.

Sitter på trappen och småpratar. Om flytt, odlingen som inte riktigt blev som tänkt och tankarna om varför andninsgpaus är bra och andningsuppehåll är dåligt. Någon?

Spindeln kämpar också på.

Och katten. Tunnare och tunnare. Men nu ska han snart få åka till landet med husse en vecka före resten av familjen. 

Skalbaggar och pioner.

Och mer pioner. Och rosor.

Dikesslåtter. Världens happening =)

Dygnsmätning av blodtrycket. Tydligen har jag riskabelt högt blodtryck.

Jag är inte helt förvånad...

Midsommar

Nä, nu var det dags för en visningsfri helg och lite socialt umgänge.

Väldigt skönt med lite miljöombyte. Och få träffa människor man inte bor ihop med dagligen!

På förmiddagen irrades det runt i huset och packades diverse. Kändes stirrigt när jag skulle packa ett par handdukar =)

Jag skickade skål och grattis till ett födelsedagsbarn som bor i en annan del av Sverige. Några skålar till blev det väl. Och lite visor. Och mat. En massa mat.

Sedan hängde vi upp våra bostäder.

Om man snarkar får man sova på andra sidan ängen, det är sedan gammalt. Det skulle också badas och stimmas.

Sedan blev det lite lekar. Först via telefonen, som jag aldrig lyckades ansluta med, men vi skrattade glatt åt de som lyckades. Och sedan traditionella lagtävlingar. De kan jag snabbt sammanfatta med att jag är ganska dålig på att kasta bollar i hink, men rätt bra på att vika pappersplan.

Vi hann också med tipspromenad, mera mat, prat och umgänge. Härlig dag och kväll!

Frukost dagen efter.

En fembent slända var väldigt ogenerad.

Skönt med ett litet andningshål, nu väntar nya visningsutmaningar! Ska vi hitta någonstans att bo eller måste vi flytta till Fårö i höst i alla fall, fast för bo i fårstallet istället för på en gård?

Mellan hopp och förtvivlan

Till slut var det visning på det där huset som Nova och jag hoppades lite på.

(Jag kompletterar med bilder från prospektet om/när jag hittar det.)

På bilderna såg det lagom stort och ganska fräscht ut. Fin trädgård som är tillräckligt stor för att rymma åtminstone höns och kanske ett par getter. Fin utsikt över hagar och lite träd. Ett utekök, ett växthus och ett ganska stort garage, minsann. (Inte som det vi ska lämna förstås, men ändå anständigt)

Utgångspris 5 miljoner. 

På visningen blev vi positivt överraskade av att Håkan verkade tycka att det var tänkbart att bo där. Mindre positivt med visningen var att alla andra spekulanter såg så nöjda och glada ut.

Vi funderade på om vi skulle smyga in på visning 2 och försöka sprida dålig stämning och misstankar om byggproblem... men det gjorde vi såklart inte.

Vi är ju präktiga mesar.

Så fort visning nummer 2 var klar började budplingandet i telefonen. Det var ihärdigt men väldigt låga höjningar. 10 000 i taget, typ. Någon kanske höjde med 40 000 någon gång. Men det var några stycken som engagerade sig så det tuggade på. Vi tänkte att det inte var någon idé att blanda sig i förrän runt 6 mille, för innan det skulle det nog inte stoppa.

Morgonen efter kom något bud tidigt och sedan var det lugnt ganska länge. Kanske började de hittills aktiva budgivarna nå sina gränser? Man hoppas ju alltid =)

Jag började fundera på om det var dags att prova att höja med ett par hundra tusen för att se vad som hände då. Lagom som jag skulle kolla med Håkan så gjorde någon annan "ny" budgivare just detta, och det utlöste en svärm andra nya budgivare med lite mer ekonomiska muskler än de från kvällen innan.

I rask takt steg buden förbi en nivå som vi kände inte var försvarbar. Vi hade väl råd med lite mer, men tänk om man måste sälja inom nåt år och inte får tillbaka pengarna? Det är jävligt ångestframkallande att leta bostad i en prispeak.

Vi hade under de här veckorna nämligen konstaterat att vi hade så olika önskningar runt detta med boendet att vi kanske rentav skulle bo på olika ställen. Vi som alltid tyckt lika om allt viktigt var plötsligt verkligen inte överens.

Huset slutade på 7 mille. Blä.

Där ska vi tydligen inte bo.

Långsamt farväl - och mer visningar!

Titta! Nu blommar hela rhododendronbusken under sovrumsfönstret. Åh!

Det finns fler sådana som blommar nu. Poolen kommer man ju inte heller att sakna... suck.

Eller garaget, eller gäststugan, eller min 50-årspresent - altanen.

Eller mina pioner.

Nä, nu måste jag fokusera på lite andra saker =)

Lägenhetsvisning i Stureby. 

Eller i Bandhagen? Bättre träd utanför den här. Fast på andra sidan huset =)

Lägenheten kändes ganska najs, men vi väntar lite på det där huset... och vill inte riktigt ge oss in i budgivning innan. Och den här klappade de över på ett par dagar bara. Bråttom, bråttom.

Framför allt har mäklarna väldigt bråttom.

Vi bokade in oss på visning nr 2 av ett radhus i trakten mellan Hökarängen och Farsta. Samma dag som visningen skulle ske. Detta för att en visning av ett annat hus vi  prioriterat högre ställdes in pga sålt innan visning. 15 minuter senare ringer mäklaren och frågar om vi vill köpa huset?

"Svårt att veta innan vi sett det i verkligheten?"

"Ja, vi ska skriva på det imorgon med en annan spekulant så ni måste bestämma er idag om ni vill ha det" säger mäklaren lite uppskruvat.

"Oookej." Det hela känns väldigt hetsigt och kanske inte helt seriöst.

"Ja, vill ni verkligen komma på visning idag? Det är bara ni som är inbokade på den." Mäklaren låter inte som att han vill att vi ska komma.

"Nej, vet du vad, det känns som om vi struntar i det."

Katten är fortfarande vid liv. Men har kanske tunnat ut ännu lite mer?

Novas gnagare. Det är sällan man lyckas fota dem genom glaset utan en massa irriterande speglingar, men tydligen händer det ibland.

Mer visninsgplanering. Det gäller ju att hitta visningar som passar ihop och sedan få en slot-tid som funkar så man hinner emellan. Lite extra körigt såhär i pandemitider.

Och apropå pandemi så fick jag min andra spruta i Centrumkyrkan i Farsta. 15-minutaren efteråt kändes extra vilsam.

 

Här är vi på lägenhetsvisning i en lägenhet med källare. I Björkhagen. De hade en annorlunda förvaringslösning. Den här lägenheten ville Håkan inte ha. 

Den var skitstor och inte sönderrenoverad - jag gillar sånt.

Har insett att jag gillar de 50-talsish lägenheterna som de renoverat lite varsamt eller inte alls. Där de blåst ut allt och ersatt med supermodernt... hu!

En kväll hittade jag också en snigel i trädgården. Den såg misstänkt ut som en mördarsnigel. Jag försökte förtvivlat läsa på så jag inte dödade någon stackars skogssnigel av misstag.

Skogssnigel svart, mördarsnigel brun? Njaa, så enkelt var det inte heller. Det finns bruna skogssniglar och nästan svarta mördarsniglar.

Andningshålet fram, skogssnigel, andningshålet bak, mördarsnigel? Jamen, typ mitt på sitter det ju! Vafan.

Den fick löpa.

Dagen efter fortsatte jag att googla och hittade en text där det stod något i stil med: "Skogssnigeln är oftast ensam medan mördarsniglarna mera kommer i grupp. Hittar du mer än en snigel på en mindre yta så är det med största sannolikhet mördarsniglar du har."

Kollade såklart utbudet i trädgården på kvällen:

Ja, vad tror ni? =)

De blev fler och fler för varje dag och trots att jag var lite frestad att strunta i det, jag ska ju ändå flytta... så har jag kämpat på med plock, klipp, plock, klipp, plock, klipp.

Uähhh, så äckligt och tråkigt det är.

BLÄ!

Hoppas på bra karma pga detta nu.

Visningshets!

 Lördag, och bara en visning på hela dagen!

Fint väder också! Jag tar lite nostalgibilder. Så jag har något kvar för minnet sedan =)

Alltså, fyfan vad hårt Nova och jag jobbade i påskas med den där stensättningen med små pallkragsodlingslådor på. Och förra vårens projekt vid garaget... lite deppigt känns det att lämna det.

Men sedan var det dags att bege sig till någon slags tidskapsel vid Skärmarbrink.

Utsidan är väl kanske inte så munter, men läget! Det är ju asnära om man vill gå på lite fotboll. Sen. När man får igen, alltså =)

De hade en gammal hederlig piskställning.

Lite annorlunda styling i denna lägenhet. Som egentligen var två lägenheter. 2+1, där man gjort tvättstuga av ettans kokvrå. Risk för spekulationsspekulanter alltså =)

Fin schackklocka som ledde till engagerad diskussion om Queens Gambit med mäklaren =)

Utsikten.

Grönt, mest träd - check.

Inte något grannhus för nära - check.

Blicken kan lätt försvinna i fjärran - check.

Full pott på den.

Dock var båda (en till varje lägenhet) balkongerna i norrläge och ganska små. Inte perfekt för odling. Lägenheten var verkligen inte renoverad, men hade viss potential. Beroende på hur budgivningen utvecklar sig...

Söndagen och måndagen var lite mer uppbokad:

Vi har nog i princip övergett Södermalm. Vi måste behålla minst en bil och det känns extra dyrt och bökigt att ha bil där. Vi har också mer och mer växlat över till stora treor istället för fyror. Det får bli arbetsplats där den får plats istället för ett "arbetsrum". Ska man ha en fyra blir rummen oftast så små.

Några saker har alltså utkristalliserat sig i vårt famlande i alla fall.

Det blev som sagt inte så många bilder från vårt flängande. Men några har jag i kameran:

Årsta. Fin lägenhet med många originaldetaljer. Fin utsikt från den. En bit upp i huset med förmiddagssol på en lång balkong med lite sluttande golv som Håkan inte vågade gå ut på. Men lägga bud på lägenheten var han intresserad av =)

Högdalen. Faktiskt en fyra med schysst rumsstorlek. Trevlig lägenhet men lite rappligt kök. Liten balkong. Kvällssol på den dock!

Nova rangordnar sina intryck från dagen. Jag är ganska med på den ratingen. Vi är dock lite tveksamma till föreningen för den "bästa" lägenheten.

Nova och jag håller också emot i köpivern här. Vi har hittat ett hus som vi verkligen vill se innan vi köper något alls. Lite liknande läge som vi har där vi bor nu. Färdigare hus men mindre garage.

Rimligt utgångspris. Frågan är hur det ser ut i verkligheten och vad priset slutar på.

BTW - ser jag ett jävla badrum till som är stajlat med Lilla brukets äckligt luktande tvål så skriker jag!