VårRuset

Genom ett fantastiskt ogenomtänkt beslut tidigare i våras var jag nu "tvungen" att delta i VårRuset första kvällen hemma.

Det kändes ju ganska dumt, särskilt som min träning inför detta lopp kom av sig nästan innan den börjat.

Men, banga kunde jag inte göra eftersom mina arbetskamrater är så uppfordrande.

Skaplig tur med vädret hade vi.

Som vanligt (jag har ju sprungit detta en gång förut när Nova var liten - då något mer tränad) så får man spelet på alla typer som går, och gör det i de grupper som egentligen skall springa, vilket leder till att man måste ligga bakom sniglar, krångla sig fram mellan flanörer, spurta om hösäckarna när det blir luckor, springa i diket för att kunna ta sig förbi osv.
*morr*

Det blir inte så jättebra bilder om man ska fota och springa samtidigt =)

I övrigt var det väldigt trevligt och jag har i alla fall lyckats bevisa min tes om att man kan springa 5 km på ren vilja. Det går faktiskt!

Men det var trögt vissa partier.

Väl i mål äter vi av innehållet i picknickkassen och visar upp de fiiiina medaljerna.

Tänk, om man ändå kunde säga det...

Nu är frågan hur mycket träningsvärk det kommer att bli efter detta.