Ingenstans tänker jag åka.
Nä.
Kanske till affären. Om jag måste.
Men nu är det dödsryckningarna av höstens turné som skall vibreras igenom först.
Kvällens utsikt från fönstret på det typiska "Scandichotell precis bredvid motorvägen" är ju osedvanligt intetsägande.
Det är en innergård mellan två flyglar. Helt oupplyst.
Helt omagiskt.
Det är ju så att till och med de på andra sidan min korridor som har utsikt över parkeringen och Statoil har fått det lite mer spännande i livet.
Imorgon bitti är det 25 minuters färd till världsmetropolen Ängelholm som gäller.
Igår i fick jag på tv lära mig att Koeningsegg tillverkas i Ängelholm. Fast dit ska jag inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar