Ganns ödekyrka

 

När vi ändå irrade runt i Lärbro så passade vi på att svänga förbi Ganns ödekyrka strax utanför.

När vi parkerat hörde vi att det pågick en vigsel där så vi smög bara förbi.

Följde vägen mot Hångers källa, kollade in omgivningen, njöt av vädret. Hångers källa? Vet inte alla vad den är känd för?

Där skrev tydligen Israel Kolmodin det som nu kallas "den blomstertid nu kommer" någonstans på 1690-talet.

 Och här ser vi själva källan.

Jodå, det sipprar visst fram lite vatten där. Lite underväldigande är det allt. =)
Men det var härligt lugnt där nere. Skuggigt och svalt. Och väldigt mycket träd. 
Tänker att det kanske inte alls var så mycket träd där på 1600-talet, för hur kommer man att tänka på blomstertider om det inte finns några blommor, nästan?

Sedan kom vi tillbaka till ödekyrkan. Man tror att den byggdes på 1200-talet och lämnades redan på 1500-talet. 1920 konserverades ruinen och den används ju uppenbarligen fortfarande.

Klockstapeln har tidigare stått vid kapellet vid kriminalvårdsanstalten i Lärbro, byggd av interner och anställda där, invigd 1964. När anstalten lades ner 1996 så donerades klockstapeln så småningom till Ganns "kyrka".

Även här är det en lugn och härlig känsla.

"Bakom galler". Övas det för en framtida karriär?

Lärbro kyrka - försök 2

Vi har ju med sämre framgång försökt med Lärbro kyrka förut. Lite bilder från andra vinklar finns här.

Kyrkan skiljer sig från de flesta andra Gotländska kyrkor med sitt åttakantiga torn som junioren närmar sig läsande "Kyrkjakten".  Kyrkobyggnaden är som så ofta uppförd i etapper, äldst är kor och långhus från 1200-talet medan tornet är byggt kring 1350.
Tornet såg då annorlunda ut med en gallerivåning och en hög spira. Tornet skadades svårt i en storm 1522 och fick efter det sitt nuvarande, kanske lite ihoptryckta utseende.

Till höger i bild syns kastalen från 1100-talet som utgjorde socknens försvar och senare blev klockstapel, sannolikt efter att tornet fått sin skada.

Predikstolen är tillverkad 1718 och bänkinredningen ska vara någorlunda samtida.

Altarskåpet är från 1300-talet och själva altartavlan från 1400-talet och faktiskt lite lagom stora så att de inte täcker alltför mycket av de fina fönstren, vilket ju är ett oskick i många av Gotlands andra kyrkor.

Och här hänger votivskeppet Örnen.

Vad den här filuren heter är lite mer oklart, men han ser hungrig ut.

Lite närmre bild på predikstolen, med en liten rultig duva mitt i.

På själva kyrkogården kan man anta att Bertil Ahlin är släkt med Alfred Johansson och tycker om katter.

Med ett lite allvarligare anslag kan man också besöka gravplatserna från koncentrationslägerfångar som befriats och skickats till krigssjukhuset här i Lärbro mellan juli -45 och maj -46. Vissa var så sjuka att de inte kunde räddas utan de hamnade här.

De enkla korsen är märkta med namn, ålder och nationalitet. Innanför den lilla häcken ligger de med judiskt påbrå. Det var ju lite oortodoxt med denna religionsmix, men man löste det bara. Fint!

Efter alla djupa tankar behöver man titta på kor.

 Och medan någon i sällskapet besökte damrummet gjorde jag en liten film, som jag inte vet hur lyckosamt det blev att bädda in här, men funkar det så funkar det =)